Linus har tråkigt och jag är trött

Linus är uttråkad och jamar på uppmärksamhet. Han är trots allt en ung man i sina bästa år. Jag är trött och vill dra till sängs. Jag är definitivt inte ung längre och jag har haft en lång dag i rörelsens tjänst. Jag undrar om det funkar att ligga i sängen med boken i ena handen samtidigt som jag viftar med ett snöre med den andra.

Det är värt ett försök.

För övrigt har det blivit vinter sen sist. Minusgrader och allt.

Efter årsmötet

Befinner mig i den akuta fasen av efter-årsmötet-droppen. Jag är helt hysteriskt vansinnigt trött. Jag är inte säker på att jag orkar ta mig till sängen. Jag kanske kraschar här framför datorn.

Men mötet gick mycket bra. Tre nya medlemmar i styrelsen, jättespännande och efterlängtat. Jag fick beröm och applåd för verksamhetsberättelsen. Och ett gäng överblivna mackor så jag behöver inte göra frukost i morgon.

Nu ska jag försöka kräla till sängs. Det är trots allt förfärligt obekvämt att sova vid skrivbordet.

Omotivation och motivation

När klockan är 20.05 och en känner att det enda som kan motivera en att stanna uppe är en halv liter glass. Då kan en lika gärna dra till sängs med en bra deckare. Hursomhelst har jag varit hyfsat energisk i dag. Jag tog en timmes promenad i vårvintersolen, plockade 10 zoner. Det är den första längre promenaden jag tagit sen jag blev sjuk och det kändes bra. Jag har längtat efter att turfa, det har kommit massa nya zoner i Göteborg som jag vill plocka.

Kaffe eller sängen? #blogg100 dag 27

Antingen tvingar jag mig att vara vaken ett par-tre timmar till genom att hälla i mig starkt starkt kaffe med massa socker i. Eller så går jag och lägger mig trots att klockan inte ens är 19. Jag har börjat på en bok av Nick Hornby som är urtrist (lad lit verkar inte vara något för mig, åtminstone inte lad lit skriven av Nick Hornby). Jag kommer säkert somna gott mycket snabbt. Tråkiga böcker har den effekten på mig. Och vaknar jag 5 på morgonen kan jag ge mig ut på en cykeltur innan rusningstrafiken börjar. Eller så läser jag ut den urtrista boken så jag kan börja på en deckare i stället.

Förresten hittade jag cykelpumpen i går kväll! Så jag behöver inte köpa en ny, inte nu i alla fall.

Att inte ge upp #blogg100 dag 18

Har haft en lång dag med jobbiga besked och ännu jobbigare diskussioner. Det blåser upp till storm, igen. Och det på ett område där jag trodde att faran var avvärjd, åtminstone för tillfället.

Det är svårt att se ljust på framtiden just nu och jag känner mig väldigt trött. Samtidigt vet jag att det inte går att ge upp, vi får inte ge oss utan strid. Jag vet att vi är många som vill slåss. Och i morgon är en ny dag.

Landar lite #blogg100 dag 3

I dag har jag mest ägnat mig åt att landa. Känner mig hyfsat bombad och har inte orkat göra något vettigt (läs: något som jag borde göra). I stället har jag tagit det lugnt, läst och sovit och så en sväng till mamma på kvällen. Det är fascinerande att jag kan bli så trött av en kort resa, jag var inte borta ens två dygn och det var ju inte precis som att jag var ute och festade. Det mest ansträngande jag gjorde var att promenera.

Lise surar lite över att blötfodret hon fick av kattvakten har bytts ut mot det vanliga torrfodret. Hon älskar blötfoder. Problemet är att hon äter specialfoder för att hon har kristaller i urinen och att blötfodret är mycket dyrare. En förpackning blötfoder kostar 28 kronor och den räcker bara till ett mål – knappt. Alltså får Lise framför allt torrfoder. Blötfoder köper jag bara ibland och särskilt när Linus och Lise ska ha kattvakt. Då vet jag att hon äter.

Trötter

Har drabbats av värsta vårtröttheten. Jag vill bara sova och sova, orkar inte göra någonting. Det här är inget nytt, har varit samma sak varje år sedan tonåren åtminstone. Brukar ta ett par veckor innan det går över. Har funderat på om tröttheten har samband med pollenallergi men allergin slår inte till så tidigt. Allergisk mot pollen blev jag dessutom först som vuxen.

Tippar på att det blir mycket tid i sängen ett tag framöver. Och mycket deckarläsning.

Mentalt börjar jag däremot piggna till. Jag blir glad av vårtecknen, som att det blir ljusare och att fåglarna börjar kvittra. Och det är fler katter ute. Katter är ju känsliga för kyla och många utekatter håller sig inne på vintern. Men när ljuset återvänder börjar de längta ut.

Jättemattheten Blogg100 dag 94

I dag är jag helt osannolikt trött och dessutom har jag träningsvärk. Fast träningsvärken är inte så hemsk som jag trodde den skulle vara och jag har tagit en promenad i Linnestaden – Guldheden.

Jag sov också tre timmar mitt på dagen. Jag somnade trots att hantverkarna skramlade med byggnadsställningar på gården. Jag hade förmodligen kunnat sova mig igenom ett smärre krig.

Nu kollar jag på första säsongen av Bron, som jag av någon obegriplig orsak missade när den sändes på tv för första gången. Så bra, Saga for president!