Tv-serier

I kväll har den nya säsongen av Arkiv X premiär i USA. På torsdag har turen kommit till Sverige. Jag kommer inta tv-soffan i god tid på torsdag kväll, med en halv liter glass och kanske lite godis. Jag älskar verkligen Arkiv X. Särskilt de sista säsongerna, när serien började flippa ut på allvar. Jag är beredd på att älska den nya säsongen.

Kritikerna har visserligen gett blandade recensioner, läste jag i Göteborgs-Posten. Det kan hända att jag kommer bli besviken. Men om nya Arkiv X visar sig vara blä-hä kommer jag i alla fall ha glass att trösta mig med.

Och så kan jag ju tänka på Game of Thrones. Säsong 5 har precis börjat sändas på SVT och jag kollar slaviskt. Om jag fattat saken rätt kommer det bli i alla fall två säsonger till. Visst, böckerna är bättre men tv-serien är bra nog. Duktiga skådespelare som passar perfekt i respektive roll (med något undantag, läs: snubben som spelar Jon Snow), grymt snygga miljöer, skarp dialog och massa spänning. Och drakar dessutom.

 

Växter och hur en inte bör hantera dem

Mina pelargoner mår inte så bra. Vintern (läs:  min misskötsel under vintern) har farit hårt fram med dem. Jag har glömt att vattna och sedan som kompensation övervattnat. Placeringen ovanför varma element har inte hjälpt inte till. Några har dött och de andra verkar inte allt för pigga.

Att påstå att jag har gröna fingrar är en överdrift. Jag pysslar gärna med blommor både ute och inne, jag blir glad av de vackra färgerna och formerna. Men det var det där med vattningen. Pelargoner mår bra av att torka ut men inte hur mycket som helst. Och de tycker definitivt inte om att stå i vatten, deras rötter ruttnar lätt.

Nu försöker jag pyssla om mina pelargoner bäst jag kan. Om ett par veckor ska jag klippa ner och ytterligare en vecka senare är det dags att plantera om. Det ska bli intressant att se hur många som överlever chocken den här gången.

Detta var mitt (väldigt) försenade bidrag till vecka två i bloggutmaningen Temablogg52.

Planering

Klockan var närmare 16 när jag åt frukost i dag. Middag blev det vid 21. Jag fastnade i släktforskningen och glömde tiden. Jag tänkte inte på att jag var hungrig. Jag tänkte inte på någonting alls utom kyrkoböckerna.

Det där är så typiskt jag. Jag är jättedålig på att planera och får panik av mer invecklad planering. Om jag tänker att jag för att uppnå något måste göra en hel radda saker och att dessa kräver en viss grad av organisation går min skalle i baklås. Och när den går i baklås blir det inte gjort ett skvatt.

För att komma runt det fokuserar jag på mindre delmål och en dag i taget.  Men även med den taktiken går det sisådär med fullföljandet av planerna. Jag är lättdistraherad. Jag glömmer bort tiden. Jag tenderar att glömma. Jag är fantastisk på att skjuta upp. Jag är så fokuserad på att klara alla vardagliga vardagsprylar att övrig planering hamnar i skymundan.

Men jag har en iPhone och min iPhone har en kalender och och på min iPhone-kalender har jag koll. Papperskalendrar tappade jag alltid bort och i vilket fall som helst hade jag ingen lust att kolla i dem. Men jag älskar att fippla med min mobil. Sen jag blev med iPhone har jag blivit mycket bättre på att göra det jag ska göra.

Det här var mitt första inlägg i bloggutmaningen Temablogg52. Tanken är att det ska bli ett inlägg per vecka om olika teman.