Lättspårat

Saker en inte ska göra hur som helst: skriva på Facebook om ens barns diagnoser och trassel med rättsvårdande myndigheter. Åtminstone inte om en facebookar under sitt fullständiga namn. Det tar en minut att ta reda på var facebookaren bor och med vem. Att få fram vad barnen heter tar ofta inte mycket längre tid. Ofta räcker det med att skaffa ett abonnemang på Riksarkivet. Eller gå till biblioteket. Där finns cd-skivor med info om alla människor som levt i Sverige från 1850-talet och fram till 1980 – och vilka de delat hushåll med.

Eller så ringer en bara Skattemyndigheten och svamlar ihop något om släktforskning.

Många förstår inte det här men det är skrämmande lätt att skaffa fram en hel del information om människor, bara en vet var en ska leta. Särskilt om en är beredd att betala en liten slant för infon.

Hejdå PUL, hej GDPR

Fick en dragning i dag i den nya dataskyddsförordningen, GDPR (General Data Protection Regulation). Det är en ny lag som börjar gälla i alla EU-länder den 25 maj. Det är en snårig lagstiftning och i dagsläget känner jag att jag har skrämmande dålig koll. Men kontentan av lagen är att reglerna för insamling, lagring och spridning av personuppgifter stramas upp ordentligt. Individen ska skyddas och det åligger företag, föreningar och privatpersoner att ha koll på vad som gäller. Att bryta mot lagen kan resultera i skyhöga böter.

Och det handlar alltså inte bara om vad en publicerar på sociala medier och i nyhetsbrev utan också om vad en har på hårddisk, USB-minnen och i molntjänster. Det handlar till och med om IP-adresser och mejladresser på sparats på sajten när besökare kommenterat. Det finns mycket att tänka på.

PUL tillät till exempel publicering av namn och bilder på människor om publiceringen inte skedde i ett kränkande sammanhang. En ideell förening kunde alltså utan problem publicera foton på aktiviteter den arrangerade, till exempel en loppis eller manifestation.

Enligt GPDR måste tillstånd inhämtas. Punkt. Handlar det om barn under en viss ålder ska förälder/vårdnadshavare ge sitt tillstånd. Tillståndet bör dessutom inhämtas skriftligt (svårt att bevisa muntliga överenskommelser). Och ett tillstånd kan återkallas när som helst.

Vad gäller privatpersoners publicering av bilder tycks dock finnas ett kryphål. Det är om publiceringen sker i konstnärligt syfte. Då är det okej med bilder (åtminstone på vuxna), även om de inte uttryckligen gett sitt tillstånd. Amatörfotografer som instagrammar foton på gatulivet ska alltså kunna fortsätta göra det, förutsatt att syftet med publiceringen är konstnärligt.