Intriger

Senaste veckan har inneburit en överdos av intriger och människor som försöker att hetsa grupper mot enskilda individer. Det är inte jag själv som är utsatt men det får mig ändå att undra om det här med social interaktion är värt besväret. Vuxenmobbning är så hemskt, särskilt när den är ett led i en persons intrigerande i att driva igenom sin vilja till varje pris. Jag får väldig ångest av att se det som pågår. Och det är inte första gången det händer heller så det handlar inte om att någon gjort ett enstaka misstag eller haft en dålig vecka.

Jag är rädd att det kommer fortsätta och eskalera och jag känner att jag vill inte vara med längre, inte på de premisserna. Jag vet att de allra allra flesta inte agerar på ett sånt sätt, de är sjyssta och de lyssnar på varandra och de gör så gott de kan. I det här fallet är det en person som förstör för en hel grupp. Det har varit problem i ett år nu. I början tänkte jag att jag är den enda som har problem med den här människan men listan på personer som blivit illa åtgångna och till och med hoppar av blir bara längre.

Jag har verkligen jättesvårt att hantera såna här saker känslomässigt. Jag förstår inte att en människa kan vara beredd att förstöra så mycket bara för att driva igenom sin egen agenda. Det handlar trots allt om ideellt arbete och människor som försöker åstadkomma något bra och så rasar allt bara.Jag antar att de flesta mår dåligt av såna situationer.

Jag mår verkligen dåligt över situationen. Inte så att jag vill stänga in mig i lägenheten och bara umgås med katten och internet i ett halvår. Men jag överväger att hoppa av en grupp som jag har engagerat mig i de senaste åren.

Att flytta elever #blogg100 dag 17

Lyssnade på Studio Ett i P1. Ett inslag handlade om att flytta elever som förstör.

När jag gick på högstadiet i början på 1980-talet fanns det ett killgäng på skolan som trakasserade och misshandlade andra elever. Särskilt vidriga var de mot yngre elever. Och det här var inget som hände en gång eller två utan var ett återkommande problem. Gänget gick i min klass och i parallellklassen.

Rektor och lärare reagerade och sade till. Föräldrar kontaktades. Tillsynsläraren kom till vårt klassrum och skällde ut hela klassen.

Inget hjälpte. Mobbarna fortsatte mobba. Till slut var det någon som kontaktade polisen.

Det blev ett helvetes liv. Det slutade med att två av de värsta mobbarna tvingades byta skola.

Jag minns hur mobbarnas tjejkompisar försvarade killarna som blev flyttade. Så hemska var de inte. Det var synd om dem. Straffet var alldeles för hårt. De borde inte ha blivit straffade alls.

Jag tyckte det var helt rätt att de bägge killarna tvingades byta skola. De hade betett sig helt vidrigt och när de försvann blev det betydligt lugnare i skolan. Det är mobbarna som ska flyttas, inte de mobbade.

Inslaget i Studio Ett handlade främst om elever som är kriminella och om det är rätt att flytta dem. Jag tror att det ibland kan vara nödvändigt, för att bryta upp destruktiva gängkonstellationer.