Turfat #blogg24 dag 1

Klockan var över ett när jag äntligen lyckades somna men jag somnade i alla fall. I dag har jag känt mig hyfsat seg men jag har åtminstone tagit två promenader och inalles 25 zoner. Det känns bra för jag har inte turfat sen i måndags och jag började bli rastlös. Jag har inte turfat så mycket som jag tänkt senaste veckan. Det är en nackdel med vintern, jag har insett att det är lite väl spännande att turfa när det är halt.

Nu ska jag dra till sängs med Nation av Terry Pratchett. Den utspelas på en liten ö någonstans i Stilla havet (tror jag det är, geografi är inte riktigt min grej) och är riktigt bra.

Och härmed har jag skrivit mitt första inlägg i bloggutmaningen Blogg24.

Flytthjälp Blogg100 dag 98

I dag har jag lärt mig att det är mycket lättare att flytta ut (bär prylar ner för trappor) än att flytta in (bär prylar upp för trappor). Och att det faktiskt går att organisera en flytt mycket bättre än vad jag någonsin lyckats med. En kan märka kartongerna, till exempel. Och ställa in dem i rätt rum med en gång.

Jag har hjälpt goda grannar/vänner att flytta från gården till ny lägenhet på andra änden av Slottsskogsgatan. Vi var ett helt gäng och alltihop var som sagt mycket välorganiserat så det gick snabbt. Men jag är ändå halvdöd just nu.

Att jag ägnat kvällen åt att tvätta alla kläder jag köpte på Megaloppis kan ha bidragit till tröttheten.

Nu drar jag till sängs med en bok, Scarlet av Marissa Meyer, en futuristisk retelling av sagan om Rödluvan och lilla vargen. Bland annat.

Saker som roar Linus och saker som inte roar mig Blogg100 dag 71

I dag har jag torkat golven. Linus tyckte det var jätteroligt. Jag torkar liksom inte golven så ofta och han tycker fortfarande det är spännande. Nyhetens behag och allt det där.

Dammsugaren däremot har han tröttnat på. Jag dammsuger ju betydligt oftare än jag torkar golven. För att ta till årets understatement.

Jag hade tänkt avsluta kvällen med ett avsnitt välförtjänt upstairs downstairs. Men Mr Selfridge är inställt p.g.a. Eurovisionsfestival. I stället ska jag fly in i spionroman om andra världskriget av Ola Larsmo. Mycket kulturtantigt, om ni frågar mig.

Bokpaket och ryggont Blogg100 Dag 60

Hämtade ett bokpaket från Bokus i dag. Jag hade en rabatt på 48 pix att hämta ut och passade på att köpa ett par fackböcker. Pocketböcker köper jag helst i den fysiska bokhandeln men när det gäller fackböcker blir det mest webbhandel. Den här gången köpte jag Vardagsliv under andra världskriget – Minnen från beredskapstiden i Sverige 1939-1945 och ”En ohyra på samhällskroppen” – Kriminalitet, kontroll och modernisering i Sverige och Sundsvallsdistriktet under 1800- och det tidiga 1900-talet.

bocker maj 2016Låter de inte underbart spännande?

Passade på att ta en del poäng i Turf också. Det är jättemånga som har varit ute och turfat i dag och igår. Det beror nog på en kombo av ny omgång och fint väder. Första söndagen varje månad startar en ny omgång i Turf.

När jag knallade runt i dag kände jag att jag har ont i en muskel på sidan av ryggen. Jag misstänker att det har att göra med mitt idoga promenerande senaste tiden, i olämpliga skor. Converse är platta och det är visst inte så bra. Jag har ett par Puma som nog är bättre på långpromenader men de blir så varma. När jag beklagade mig på Facebook fick jag tips om att jag kan köpa inlägg till mina Converse. Det ska jag göra.

Gräver i källare Blogg100 dag 54

I dag har jag hjälpt mamma med en arkeologisk utgrävning i hennes källarförråd. Vi hittade en imponerande samling rysk litteratur (översatt till svenska) och en hel del estnisk  och fransk litteratur också (ingendera översatt). Och betydligt fler kartonger än en dam på 80++ behöver.

De ryska romanerna är numera uppe i hennes lägenhet. Kartongerna har förpassats till återvinningsrummet. Och jag är riktigt pepp på att läsa några ryska klassiker. Tjechov, Tolstoj, Pasternak…

Och så känner jag mig nästan-inspirerad till ett röj i mitt vindsförråd. Som det ser ut där nu går det inte ens att komma in i förrådet.

Mindre dator mer läsning Blogg100 dag 39

Jag har ont i handen p.g.a. suttit framför datorn sjukt mycket på sistone. Borde ta någon slags paus från datorn. Och mobilen. Vill inte. Jag älskar den digitala världen.

Men jag skulle få loss massa tid till läsning. Har precis börjat på Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. Verkar mycket lovande. Och jag har en del böcker om Sverige under 1700-talet och 1800-talet att plöja igenom. Jag vill ju känna till den tid jag släktforskar om. Jag har pluggat historia på universitetet men det var ett tag sedan. Och när jag läst historia på egen hand har jag inte varit så intresserad av perioden 1700-1900. 1700-talet har jag mer eller mindre negligerat. Men nu ska jag läsa in mig.

Långt möte och så hårdkokt Blogg100 dag 1

Nyligen hemkommen från långt och bullrigt möte med livliga diskussioner. Jag blev rätt irriterad mot slutet p.g.a. långt och bullrigt möte med livliga diskussioner. Det är ett problem jag har, jag blir stressad av att sitta stilla länge i en livad miljö där jag måste hänga med i diskussionen. Mitt försvar mot livade miljöer är att stänga ute omvärlden. Men det kan jag ju inte göra om jag ska hänga med i diskussionen. Dessutom är jag ju sekreterare. Om jag ska klara av att sitta stilla och lyssna under ett par tre timmar måste jag anteckna. Jag måste göra något, jag kan inte bara sitta och lyssna. Och ska jag anteckna kan jag lika gärna vara sekreterare.

Nu känner jag mig fullständigt urblåst. Egentligen skulle jag vilja släktforska men instinkten säger mig att jag borde krypa i säng med en bra deckare i stället. Hårdkokt anno 1947 i Berlin och Wien för att vara exakt. Jag är mitt upp i tredje boken i Philip Kerrs trilogi Berlin noir och jag gillar’t. Kerr är min stil. Hårdkokt i Berlin under och strax efter Tredje riket, det är ju underbart. Visserligen utspelas boken jag läser nu mest i Wien, men en kan inte få allt här i världen.

Det var mitt första inlägg i bloggutmaningen #Blogg100. Ett inlägg om dagen i 100 dagar är det tänkt att bli, med start i dag, den 1 mars. Det funkar bra att starta senare också, huvudsaken är att det blir ett inlägg om dagen i 100 dagar. Mer info om utmaningen hittar du  här.

Life in squares

Har kollat på första avsnittet av Life in squares och käkat en helt osannolik mängd clementiner. Om tv-serien tyckte jag sådär, en del fina skådespelarinsatser men väldigt trist filmat. Men det är ju alltid trevligt med lite allmänbildning (nu måste jag ju googla på Bloomsburygruppen). Och jag blev lite sugen på att läsa Virginia Woolf.

Clementinerna däremot var goda. 

  

Nu ska jag ner i sängen med bok, katt och katt. I morgon är det julafton.

Välja bok

Nu har jag läst ut Upp trälar av Väinö Linna. Den var tung. Jag visste att det finska inbördeskriget med efterspel var en otäck historia men inte så otäck.

Dags att välja ny bok. Bland alternativen finns: en nobelpristagare som verkar rätt tråkig (Nadine Gordimer), en nobelpristagare som verkar helt okej (Patrick Modanio, som dessutom skriver lovvärt tunna böcker) och en brittisk författare som kan vara helt för mig (Monica Ali).

Jag har varit på Majornas bibliotek och botaniserat. Ett välfyllt stadsdelsbibliotek är värt. Nu har jag att läsa resten av året. Och om biblioteksböckerna tar slut kan jag ta mig an den tredje boken i Linnas torpartrilogi. Eller kanske en bok om upproret i Warsawas ghetto. Till exempel.

Sugen på tidsresa

Jag har läst Väinö Linnas roman Högt bland Saarijärvis moar och är grymt sugen på en tidsresa. Bra historiska romaner har den effekten på mig. Jag vill ta en tripp till den där byn som Linna skriver om, gå längs vägarna och titta in i torp, prästgård och herrgård. Lyssna på snacket liksom.

Eftersom jag har släktforskat en del och har väldigt många småbönder, torpare och backstugusittare bland mina anor skulle resan bli extra spännande. En resa tillbaka i mitt eget förflutna. Okej, anorna jag forskat i bodde i Sverige, i Västergötland och Bohuslän. Men vissa likheter borde finnas.

Men om jag ska ut på tidsresa vill jag först få garantier om säker återresa. Någon lust att stanna i åren kring sekelskiftet 1900 för alltid har jag inte. Det är det som är poängen med turistresor, att kunna återvända hem.