Saknaden

Gjorde makrill i ugnen till middag. När jag lagade fisk brukade Lise fatta posto framför spisen, full av förväntan och med stort tålamod. Hon älskade fisk. Hon tyckte om mat överhuvudtaget men alldeles särskilt mycket tyckte hon om fisk. Och om ost. Eftersom hon hade kristaller i urinen åt hon specialfoder och fick varken det ena eller det andra, men hon hoppades alltid på att kunna sno åt sig en bit. Hon var tyst och snabb.

Seriöst

Seriöst. Om inte jag slutar vara så irriterad snart blir jag galen. Jag känner mig som en osäkrad handgranat. Det känns inte bra. Jävla medicin.

Blixa

Men bortsett från det har dagen varit bra. Jag har träffat trevliga katter. Och sett en bra film med storasyrra och kompis, Blade Runner 2049. Uppföljaren behöver inte vara sämre.

Kriminologi

Linus och litteraturen

Jag läser Introduktion till kriminologi av Jerzy Sarnecki. Fick tips om boken i en Facebookgrupp. Så intressant och dessutom allmänbildande. Borde läsas av alla som är intresserade av vad som finns bakom tidningsrubrikerna. Särskilt delen om hur en kan tolka (och inte tolka) statistik är bra.

Boken kostar en mindre förmögenhet men det finns ju bibliotek.

Lises rum

I Lises rum i Stora Katthimlen finns en stor mjuk soffa och den är bara för henne. Där finns en matskål och en vattenskål och de är alltid fulla. Och där finns en liten tallrik med ost. Kattluckan leder ut i trädgården och i trädgården finns fjärilar och hon kan jaga dem om hon vill. Hon kan gå in till soffan igen.

Det finns andra katter i huset. En av dem en svart hankatt. Han vakar över henne. Han vet att hon är ny här och att det kan kännas lite ensamt och osäker. Hon kommer aldrig mer känna sig ensam och osäker.

Fina fisken

Stekt sill med citronpeppar. Fina grejer. Billigt också. 

Lise såg besviken ut när hon inte fick. Hon har utvecklat ett visst intresse för min matlagning, särskilt när det vankas fisk. Då fattar hon posto i köket med förväntan i blicken. Jag kan ju få för mig att ge henne en godbit (händer aldrig). Jag kan ju tappa något (händer ofta).

Att inte få sova i garderoben #blogg100 dag 86

Linus är lite upprörd. Han tycker om att sova på översta hyllan i en av garderoberna. Men när han hoppar upp dit har hyllorna en tendens att rasa ner (inte så bra kvalitet). Så nu har jag satt tillbaka hyllorna för femtioelfte gången och stängt garderobsdörren och han förstår inte varför. Han sitter och piper utanför den stängda dörren och väntar på att jag ska öppna den. Men jag öppnar inte och han förstår inte varför.

Jag hoppas att hans minne är kort.

En varierad kost #blogg100 dag 60

Linus och Lise tror starkt på det här med en varierad kost. De försöker alltid stjäla varandras mat. Särskilt Lise. Hon vet att jag när jag sitter framför datorn är döv och blind för allt annat, som om det är en eller två katter som äter ur Linus matskål. Linus serveras alltid i vardagsrummet, Lise i köket. 

Egentligen borde jag stänga dörren till köket när jag gett Lise mat. Men hon tycker inte om att bli instängd och en gång kissade hon i protest på köksmattan.

Eftersom Lise får specialfoder för att motverka kristaller i urinen är det viktigt att hon äter sin egen mat och inte Linus. Hävdar jag. Hon håller inte med. Förnuftsargument är inte hennes grej.

I sängen #blogg100 dag 10

Övervägde att gå ut och köpa näsdroppar. Stupade på ”gå ut”. Nu ligger jag nerbäddad i sängen med katt och bok. Och jag har fått ett bra tips på vanlig koksaltlösning som ska funka på däppta näsod. Det ska jag testa ikväll.

Men nu ska jag ligga i sängen och bara njuta av ingenting några timmar. Och katten har visst gått iväg. Jag tror att han tycker jag är tråkig. I dag frossar jag i att vara tråkig.