En sjuk liten kille

En liten kattkille jag känner är sjuk. Han har legat på Blå stjärnan den här veckan, han är anemisk och de misstänker en tumör. Operation är utesluten. Nu mår han lite bättre och har fått komma hem. Han äter medicin och specialkost och får vara hos sin matte men det är ju på lånad tid. När det är dags för honom att gå har jag lovat att vara med om det behövs.

Det bästa med Blå stjärnan är att personalen är så tydlig med när de tror att fortsatt behandling inte kommer hjälpa. Ledsna djurägare blir inte övertalade att betala för dyra behandlingar som har liten möjlighet att hjälpa och som bara förlänger djurets lidande. Det är väldigt viktigt att veta när det är dags att låta sitt djur lämna den här världen.

Värmeslag

Katten och jag har tävlat på sistone i vem av oss som blivit slöast av värmen. I hans fall har det inneburit att han varit mer eller mindre utslagen på dagar och kvällar. Han har knappt velat leka. Men när nattkylan krupit in i lägenheten, då har han vaknat till liv och propsat på uppmärksamhet. Högljutt. Jag har dragit täcket över huvudet och gjort mitt bästa för att ignorera honom. Det har gått sådär.

Men nu ikväll har jag fått igång honom, trots värmen. Nu vågar jag tro på en jamfri natt.

I övrigt vet jag inte vad jag ska tro på. Värmeböljan har varat i över två månader nu med något enstaka avbrott för lägre temperaturer och regnskurar. Allt torkar bort. Gräsmattorna ser ut som förstadiet till Sahara och en del träd har redan fått gula blad.

Och SMHI ger svajiga besked om vad som väntar. Ena stunden utlovas härliga 19-22 grader om några dagar och jag känner optimismen stiga. Men nästa gång jag kollar är prognoserna tillbaka på 25-30 och humöret sjunker som en sten. Det är jättetrevligt om inte sommaren regnar bort, men det här, det är inte naturligt.

Katt med frihetslängtan

Det är väldigt varmt på dagarna men på nätterna svalnar det och jag har sovit med fönstren på glänt. Fast sovit är en överdrift. Linus blir tokig av alla lockande nattdofter som sveper in i lägenheten och höll mig vapen halva natten genom att pipa om att han ville ut. Han piper faktiskt, inte alls högt, men jag vaknar ändå.

Jag ska leka med honom nu i kväll så han blir ordentligt trött och så ska jag försöka gå ut med honom på kvällarna en sväng. Jag drar mig för det eftersom jag har grannar som klagar om en går omkring på gården eller runt huset med en katt, även om katten går i sele och inte får vistas i sandlådor och rabatter. Men jag tänker strunta i det nu. Linus behöver mer stimulans och han går först.

En dag på ön

Tog en sväng till ön i dag. Syrrans trädgård är full av krokusar. Normalt brukar de vara uppätna vid det här laget men hon har testat ett medel som ska hålla rådjuren på avstånd, de gillar inte lukten. Verkar fungera.

Vi rensade ogräs och beundrade krokusarna. Skönt att arbeta i trädgården.

Syrrans katt Zoom har verkligen blivit gammal senaste månaderna. Men han verkar glad och pigg och han äter. Det är väl så mycket en kan begära.

Siamesen Blixa är däremot sitt vanliga uppmärksamhetskrävande jag. Zoom tycker han är ganska påfrestande.

Hej 2018

Firar årets första dag med att stanna kvar i pyjamasen. Har värsta förkylningen och ute har det regnat mest hela tiden så motivationen att klä på mig och gå ut har inte varit på topp.

I stället har jag läst (Marie Bengts debutroman En sax i hjärtat, pusseldeckare, mycket lovande hittills), kollat på film (animerade Hitta Nemo, hur bra som helst, obegripligt att jag inte sett den tidigare) och bloggat. Och så har jag lekt med Linus.

Choklad och så massa spring

Så här i efterhand inser jag att jag borde ätit den där chokladen när jag klarat av middagen. Husse hämtade Love i dag vid 15-tiden och som tack för kattvakteriet fick jag choklad och Linus kattgodis.

Chokladen åt jag snabbt upp. Nu vill jag inte äta nånting mer ikväll men vet att jag måste tvinga i mig middag pga kommer få huvudvärk annars.

Och Linus har återerövrat korgen högst upp i klätterställningen. Men först sov han i sängen ett par timmar. Han har haft några livade dagar, springande fram och tillbaka i lägenheten med Love tätt i hälarna. Då och då har han fräst ifrån, när han tyckte det blev för mycket. Love är yngre och betydligt livligare och Linus hängde inte alltid med i svängarna. Men överlag har de kommit anmärkningsvärt väl överens med tanke på att de bägge är katter. Det underlättade förmodligen att ingen av dem tycks ha någon som helst känsla för revir.

Hit och dit

I morse blev det lite jagande hit och dit i lägenheten och till slut fräste Linus åt Love. Men sedan har det varit lugnt fram till nu. Love har tyckt att Linus är jättespännande och smugit och spanat. Linus i sin tur nosat lite, tittat lite och mest ignorerat. Och ätit av Loves mat. Love äter också av Loves mat. Ingen av dem är särskilt intresserad av Linus mat. Hm.

Love spanar på Linus

Nyss fick Love ett ryck och jagade Linus ett varv över lägenheten. Linus smet in under en byrå och väntar på att stormen ska bedarra. Stormen studsar upp och ner av energi. Jag ska plocka fram ett snöre och leka med honom en stund så han får rasa av sig.