Bra rutiner med Habitica

Jag rensar i mina byrålådor. Slänger det jag inte har någon anledning att spara på och sorterar resten. Det blir en hel del som åker ner i sopsäcken. Det var ett tag sedan jag gjorde en ordentlig genomgång och jag har en viss talang för att samla på mig saker. Och jag behöver få mer plats. Alldeles för många saker som ligger framme och dräller, bättre att de hamnar i byrålådorna i stället.

Planen är att jag ska slänga eller ge bort något varje dag. Gärna mycket, när jag ändå är igång. Och för att jag inte ska glömma har jag lagt in det som en daglig vana i appen Habitica. Det är en app för smartphones som jag fick tips om i en Asperger-grupp på Facebook. Jag har också lagt in att jag ska städa, äta lunch eller middag och ta D-vitamin och annat i den stilen.

Jag lägger också in påminnelser om när jag ska vattna, diska och skriva rent anteckningarna från senaste styrelsemötet. Och det funkar. Jag har fått mycket bättre rutiner. Jag gillar ju rutiner och att göra listor och bocka av dem. Dessutom får jag erfarenhetspoäng för allt jag gör. Och jag får minuspoäng och avdrag på hälsopoängen om jag missar en daglig vana. Får jag slut på hälsopoäng åker jag ner en nivå.

 

Teknikproblem

Veckans teknikproblem: Spotify på mobilen slutar spela efter var tredje låt. För att fortsätta lyssna måste jag byta spellista. Det är hyfsat irriterande. Att starta om telefonen hjälpte inte. Kollat alla inställningar, inga problem där. Google kunde inte hjälpa mig heller.

Kort sagt, det är läge att ominstallera appen. Håll tummarna för mig.

Skärmskydd

Köpte ett skärmskydd i härdat glas till nya mobilen. Med tanke på hur skärmen på min gamla mobil ser ut framstår det som en vettig investering. Men jag borde bett butikspersonalen montera glaset. Eller åtminstone kollat upp lite tips och tricks på nätet. Det är svårt att få det rätt. Följaktligen har jag nu en mobil med skyddsglas som sitter lite snett och dessutom har luftbubblor. Men fast sitter det och mobilen funkar som den ska och det är huvudsaken.

Påskmiddag och påskekrim #blogg100 dag 46

Nyss hemkommen från påskmiddag hos kompis. Vi åt god mat (Janssons, ägg, lax, sill), diskuterade världsläget (dystert), läget i Sverige (bäst att vara beredd på sämre tider) och alla roliga tillbehör när en gör filmer med en iPhone (skoj).

Nu ska jag välja ny bok. En deckare, det är ju påsk.

Turftrubbel Blogg24 dag 5

Skulle ha tagit ett gäng zoner i kväll på vägen hem men det blev bara två. Något knas med appen, den tappade hela tiden kontakten med omvärlden. Alla zonerna på kartan försvann, mina tagna zoner och poäng likaså. Jag hade samma problem ett tag igår. Och att döma av chatten är jag inte ensam.

Nu har jag skickat in en felanmälan. Jag hoppas problemet är snabbt fixat. I morgon kommer det inte bli något turfande för min del, gradantalet kommer krypa ner till nollstrecket under natten och det kommer bli snorhalt. Det började frysa till när jag var ute nu i kväll. Men jag hade tänkt turfa på onsdag och framåt, när gradantalet kryper upp igen. Det skall bli uppemot nio grader, vilket känns hyfsat apokalyptiskt för december månad. Just nu känns det extra bra att inte vara isbjörn.

Turf igen Blogg100 dag 46

Var ute i dag också och erövrade zoner. Enligt appen har jag under de två senaste dagarna avverkat 8,9 turf-kilometer. Det känns bra. Det är betydligt mer än vad jag normalt går under ett par dagar. Det ska fortsätta så. Jag har bestämt mig för att jag ska ta i genomsnitt 1 000 poäng per dag, under sommarhalvåret. Det innebär i genomsnitt en timmes promenad varje dag. Det är en bra målsättning.

Jag har också bestämt mig för att satsa på att ta så många unika zoner som möjligt. Jag vill ju se hela stan, inte bara knalla omkring i Majorna. Turf är en bra morot.

Nu är jag mig ruskigt trött. Ska krypa ner i sängen med sociologisk-historisk studie av gruesome murders på 1800-talet. Känns som en bra avslutning på dagen.

 

Turf – for now Blogg100 dag 45

I dag laddade jag ner appen för Turf och drog ut på en spelpromenad. Att jag valde Turf och inte Ingress den här gången berodde på kartan och på enkelheten. Kartan med alla zoner finns lätt tillgängligt på nätet och jag kunde kolla in den i lugn och ro innan jag gick ut. Den närmaste zonen ligger ungefär ett par minuters promenad  från min port och det låg en radda zoner på den väg jag skulle gå för att uträtta ett par ärenden. Jag var ute och promenerade i ett par timmar, fick mina ärenden gjorda och plockade närmare 900 poäng. Dessutom hann jag med ett besök på Ebbes hörna som låg på vägen.

Det är vad en gör i Turf. Knallar runt från zon till zon och samlar poäng. När en tagit en zon är den blockerad för andra en halv timme. Sen är det fritt fram för vem som helst att erövra zonen. I appen kan en hålla koll på var medtävlarna är. Det är lite nervigt när en ser att någon annan närmar sig zonen en vill erövra. Två gånger i dag hann någon annan före mig till en zon med någon minut.

Tröskeln att börja är väldigt låg, bara att ladda ner appen, gå utanför dörren och kolla i appen var de närmaste zonerna ligger. Ett bra sätt att utforska staden till fots och samtidigt få massa motion.

Men samtidigt verkar Ingress mer lockande. Spelet är mer komplicerat och verkar mer spännande. Dessutom har det en mytologi som verkar tilltalande. Jag misstänker att jag så småningom kommer börja med Ingress i stället.

Sommartid Blogg100 dag 26

I natt går vi från normaltid till sommartid. Fram med klockan en timme alltså. Jag litar på att min smartphone vet att den ska ställa om sig och att den väcker mig i rätt tid i morgon bitti. Om jag kommer upp är en annan fråga.Jag har aldrig varit bra på att ta mig ur sängen i tid på morgonen och med en timmes mindre sömn kan det sluta lite hur som helst.

Egentligen borde jag gå och lägga mig en timme tidigare. Nu alltså. Jag skulle till och med kunna somna snabbt. Allergin får mig hyfsat trött. Nu när jag tänker efter är det inte underligt att jag drabbats av sådan vårtrötthet de senaste åren.

Spilla kaffe då och nu Blogg100 dag 4

Spilla kaffe år 1976: ”Arrrrgh, min nya bok dränkt i kaffe och jag som inte läst ut den än!”

Spilla kaffe år 1996: ”Synd på boken men tangentbordet klarade sig åtminstone.”

Spilla kaffe år 2016: ”Synd på boken och tangentbordet men Gud så skönt att min smartphone klarade sig”.

Med andra ord, jag välte ut en mugg kaffe i morse. Böckerna som kom i vägen blir aldrig sig lika igen men min iPhone var tryggt placerad på andra sidan bordet. Tack och lov. Jag har fortfarande inte kommit över fasan när jag tappade min förra iPhone i katternas vattenskål.

Planering

Klockan var närmare 16 när jag åt frukost i dag. Middag blev det vid 21. Jag fastnade i släktforskningen och glömde tiden. Jag tänkte inte på att jag var hungrig. Jag tänkte inte på någonting alls utom kyrkoböckerna.

Det där är så typiskt jag. Jag är jättedålig på att planera och får panik av mer invecklad planering. Om jag tänker att jag för att uppnå något måste göra en hel radda saker och att dessa kräver en viss grad av organisation går min skalle i baklås. Och när den går i baklås blir det inte gjort ett skvatt.

För att komma runt det fokuserar jag på mindre delmål och en dag i taget.  Men även med den taktiken går det sisådär med fullföljandet av planerna. Jag är lättdistraherad. Jag glömmer bort tiden. Jag tenderar att glömma. Jag är fantastisk på att skjuta upp. Jag är så fokuserad på att klara alla vardagliga vardagsprylar att övrig planering hamnar i skymundan.

Men jag har en iPhone och min iPhone har en kalender och och på min iPhone-kalender har jag koll. Papperskalendrar tappade jag alltid bort och i vilket fall som helst hade jag ingen lust att kolla i dem. Men jag älskar att fippla med min mobil. Sen jag blev med iPhone har jag blivit mycket bättre på att göra det jag ska göra.

Det här var mitt första inlägg i bloggutmaningen Temablogg52. Tanken är att det ska bli ett inlägg per vecka om olika teman.