Statusuppdateringar

Hälsosatus: förhållandevis god (anmärkningvärt god jämfört för några dagar sen).  Ödem borta, bara ont i halsen när jag gäspar, småfebrig. Och hyfsat pigg. I morgon ska jag ut och hamstra glass och frukt och mjölk.

Verksamhetsberättelsestatus: hyperstress och totalpanik. Och inte blir det snyggt heller.

Fortsatt framåt

Jag mår bättre och bättre. Ödemet i halsen är nästan försvunnet och jag har bara ont i halsen när jag gäspar. Är ovanligt trött och har fortfarande feber ibland men jämfört med hur jag mådde i tisdags känner jag mig som hälsan själv. Kortison är verkligen rena dundermedicinen.

Jag är dock inte pigg nog att bli uttråkad för att jag inte kan gå ut. Även om jag hade blivit uttråkad är vädret avskräckande (kallt, slask och is om vartannat, varningar om halka på Facebook). Dessutom har jag en verksamhetsberättelse att roa mig med. Håller på att lägga in all text och bild i ett dokument i InDesign. I morgon ska jag läsa igenom allt och rätta språket. Och försöka få textspalterna att hamna på någorlunda rätt ställe.

Och hur som helst är vädret inget vidare.

Har varit hos doktorn

Fick en akuttid på vårdcentralen i förmiddags. De misstänkte halsfluss med halsböld och jag skickades med remiss till Öron-Näsa-Hals på Sahlgrenska sjukhus. Undersökningen var lite läskig pga den där grejen som skulle stickas ner i svalget via näsan, men jag fick hålla en sköterska i handen. Läkaren konstaterade att jag hade halsfluss och ödem och jag fick kortison på stället samt antibiotika på recept. Ödem orsakas av virus men han trodde att jag dessutom hade en bakteriell infektion, därav antibiotikan.

Det gick oväntat snabbt och smidigt både på vårdcentralen och på sjukhuset. Jag fick visserligen vänta en del, tre timmar sammanlagt, men det får en räkna med när det gäller akuttider. Jag dök upp en dag när det var ännu mer stressigt än vanligt och det kan alltid komma någon som är sjukare som måste gå före i kön. Och på sjukhuset fick jag ligga på en brits i korridoren, jag låg och halvsov en timme och sen satt jag och tittade på folk.

Kortisonet verkar ha gett snabb effekt, jag har inte alls lika ont längre. Nu hoppas jag på att ödemet ska gå ner. Det gör det svårt för mig att prata och dessutom är det lite besvärligt att andas när jag ligger ner. Men det mest jobbiga är att jag måste vara vaken till halv ett då det är dags att ta en ny omgång antibiotika.