Katt med frihetslängtan

Det är väldigt varmt på dagarna men på nätterna svalnar det och jag har sovit med fönstren på glänt. Fast sovit är en överdrift. Linus blir tokig av alla lockande nattdofter som sveper in i lägenheten och höll mig vapen halva natten genom att pipa om att han ville ut. Han piper faktiskt, inte alls högt, men jag vaknar ändå.

Jag ska leka med honom nu i kväll så han blir ordentligt trött och så ska jag försöka gå ut med honom på kvällarna en sväng. Jag drar mig för det eftersom jag har grannar som klagar om en går omkring på gården eller runt huset med en katt, även om katten går i sele och inte får vistas i sandlådor och rabatter. Men jag tänker strunta i det nu. Linus behöver mer stimulans och han går först.

Drama i tvättstugan

Tvättat hela kvällen. Nu är lägenheten full med tvätt som ska in i skåp och lådor i morgon. Det här tål att upprepas hur många gånger som helst: jag är så glad att jag lever i ett land och en tid där tvättmaskin, torktumlare och torkskåp tillhör normal standard. Att tvätta för hand är blött och tungt och svårt och jag är glad att jag slipper.

Men det är nåt mysko på gång i vår tvättstuga. Pratade med en arg granne som fått sin tvättid norpad för tredje gången. Någon tar bort andras tvättlås på bokningstavlan och börjar tvätta själv i stället. Ett så dumt och fånigt tilltag. Och så lätt att åka fast. Varför göra något så pantat?

Ärendet är anmält till värden. Fortsättning följer, gissar jag.

Katter och utbrott

Saker jag gör när jag är irriterad på mig själv: ritar katter i Photoshop. Den ser ut som en mård eller något men det är en katt. Och jag har fattat principen med lager, markeringar och en del annat.katt1_04_500Orsaken till irritationen är att jag fick ett omotiverat utbrott på någon annan i dag. Jag  skulle ha frågat och rett ut innan jag exploderade, men nej nej. Jag exploderade. Inte bra. Och det värsta är att mitt utbrott finns dokumenterat på mejl. Allt var mycket enklare förr i tiden, när ens idiotier inte dokumenterades för eftervärlden på det sättet.

Ska hålla mig borta från mänskligheten resten av vintern. För obalanserad för att vistas bland folk just nu.

Hemsläpet

I dag bevisade storasyrran att det går att släpa en tresitssoffa på en sån där kärra med två hjul genom Majorna. Soffan var en gåva från en av mina grannar och jag hade kallat samman släphjälp i form av en annan granne och systersonen. De två sistnämnda hjälptes åt att bära ner den för trapporna (inga hissar i landshövdingehus) och sedan drog syrran och systersonen iväg längs Slottsskogsgatan.

Min insats begränsades till att släpa soffkuddar och hålla upp dörrar. Syrran tyckte det var säkrast så. Jag också.
Jag har fasat för det här i veckor. Jag trodde att kärran skulle välta alternativt gå sönder i höjd med Mariaplan och att någon skulle filma oss och lägga ut på Youtube. Men allt gick finfint. Och snabbt. Halv sex ringde vi på hos soffans forna ägare och klockan sex var soffan i syrrans lägenhet.
De där kärrorna klarar mer än en kan tro.