Spårvagnshaveri på engelska

Jag fick pröva på min engelska i dag. Spårvagnshaveri på Saltholmen och jag fick förklara för turistande amerikaner vad som stod på och vilka som var alternativen. De skulle till centralen. Tyvärr hade sista direktbussen till stan gått och alternativet taxi lockade inte (det är svindyrt med taxi i Göteborg).

Tack och lov kunde de tillkallade teknikerna snabbt avhjälpa felet och vi  kunde återvända till vagnen som snart rullade iväg, bara 20 minuter sen.

Jag har ju inga större problem med att förstå talad och skriven engelska – ordförrådet skulle väl kunna utökas lite – och jag har lätt för att skriva på engelska. Men normalt brukar jag få tunghäfta när jag ska tala engelska, jag hittar inte orden, blir helt tomt i huvudet. Men den här gången funkade det.

Plötsligt händer det liksom.

Räfven i Flunsåsparken

Jag och en kompis kollade på när Räfven spelade i Flunsåsparken i eftermiddags. Bra musik. Helt hysteriskt bra liveband.

Spelningen ingick i festivalen Kultur 4ür Göteborg som pågår under flera dagar. Ungdomar från olika stadsdelar ror i land festivalen med hjälp av Kultur 414 och flera föreningar, bl.a. Hyresgästföreningen. Ett led i arbetet att öka kontakterna mellan olika stadsdelar i en av Europas mest segregerade städer. Bra grej liksom.

På tisdag kommer slår Kultur 4ür Göteborg ner i Svartedalen och på onsdag är det Västra Frölundas tur.

Megaloppis 2017 #blogg100 dag 89

I dag har jag och storasyrran varit på Megaloppis i Majorna hela dagen. I början var vädret rätt dystert – det började regna precis när jag gick hemifrån och sedan regnade det från och till i åtminstone någon timme. Ett tag stod vi tryckta mot en husvägg och kollade på skyfallet och sa att det var lika bra att gå hem.

Då slutade det regna.

Sedan var det fint väder resten av dagen. Perfekt loppisväder. Och eftersom regnet skrämt bort en och annan säljare och köpare var trängseln inte fullt så hysterisk som den brukar vara på Megaloppis och det kändes väldigt bra.

Jag shoppade kläder, sneakers, väskor samt förvaringslådor. Och två stekpannor. Däremot blev det inga böcker. Att de flesta böcker jag såg var mer eller mindre vattenskadade kan ha spelat in.

Systerson med hustru och barn stod och sålde vid Stigbergstorget. Affärerna hade gått bra, fattade jag det som. Syskonbarnbarnen såg strålande lyckliga ut. De verkar gilla loppis. Ska börjas i tid osv.

Nu ska jag kräla till sängs med dystopisk roman. Jag tror jag kommer somna snabbt.

 

Det är i Majorna det händer #blogg100 dag 83

Ljudet av sirener och skrikande bromsar och plötsligt är gatan full av svarta bilar med blåljus. Sedan anländer två vanliga polisbilar också. Det dräller av poliser, civilklädda och uniformerade. Och en person i handbojor leddes in i en bil.

Kan tilläggas att det inte är första gången det är polisjakt på Godhemsgatan.

Det är i Majorna det händer. Jajamen.

Stora Amundön #blogg100 dag 50

Tinar upp efter en turftur på Stora Amundön. Jag har bara varit där en gång tidigare så det var en trevlig promenad. Gick runt större delen av ön.

Vägen till zonen Drottningvik visade sig väldigt lättpromenerad, grusad gångväg som förmodligen funkar också för rullstolsburna. Sedan blev det mer äventyrligt. Stigen längs Kungsviken är just en upptrampad stig som går över klipporna och längs stränderna. Det finns en del träspångar och trappor som underlättar. För att nå zonen Amundö, som ligger längst ut på en udde, fick jag lämna stigen och gå rakt söderut. Givetvis svängde jag av alldeles för sent och hamnade på den svåraste vägen, det blev en del klättrande. Enklast är att gå längst den västra sidan av udden, insåg jag när jag skulle tillbaka.

Bussen går en gång i halvtimmen så när jag var klar på Amundön fortsatte jag promenera till busshållplatsen Granliden. Plockade fyra zoner på vägen, de ligger som sagt glest i den delen av Göteborg.

Turf i Skår och Kallebäck #blogg100 dag 44

Turfade i Skår och Kallebäck med omnejd i kväll. Spännande promenad, såg mycket nytt. Intressantast var Kallebäcks källa (Kallekällan) och kolerakyrkogården vid Delsjö golfklubb (Pesteller). Precis vid kolerakyrkogården ligger också resterna av en 4 000 år gammal hällkista. Läskigast var skogsområdet söder om Kallebäck vårdhem. Jag gick längs en skogsväg för att komma till zonen Koskräck. Jag hade gärna utforskat skogen närmare, högst upp på berget måste utsikten vara fantastisk och dessutom ska det finnas en gammal gravplats (Hejderidarens grav) någonstans i området. Men jag ville inte göra det ensam, platsen var läskig som sagt och så fort jag tagit zonen vände jag om.

Kom hem halv åtta, gav katterna mat och åt en sen middag. Nu ska jag dra mig till sängs med deckare, jag är jättetrött.

 

 

Högt upp #blogg100 dag40

Saker jag lärt mig idag: att delar av Askim ligger förjefla högt upp. Helt okej om en promenerar men hyfsat jobbigt om en släpar på en cykel. Hade jag vetat att den där zonen låg i den göteborgska varianten av skotska högländerna hade jag ställt cykeln och tagit bussen.

Att cykla till Askim var för övrigt väl ambitiöst så här tidigt på säsongen. Särskilt med tanke på bergsklättringen. När jag tagit mig ner till Pilegården övervägde jag att tillbringa natten under närmaste gran.

Men jag tog mig hem. Nu är jag helt slut. Jag förutspår träningsvärk i morgon.

Kronhuset #blogg100 dag 33

I går var det öppet hus i Kronhuset, Göteborgs äldsta profana byggnad. Kronhuset användes som lager för stadens garnison och stod klart 1654.

Kronhuset

Kronhusbodarna, som ligger runt Kronhusgården, är byggda på 1700-talet.

Kronhusbodarna

Jag har aldrig varit inne i själva Kronhuset så jag passade på. De nedre våningarna används bl.a. av Göteborg Wind Orchestra, som dagen till ära spelade i den s.k. rikssalen på bottenplan.

Fast jag var mest intresserade av de översta våningarna, som står tomma. Där har inte mycket gjorts åt inredningen sedan 1600-talet.

Uppe på vinden

Två av guiderna, stiligt uppklädda i 1600-talsstass, sa att det spökade på de översta våningarna. Jag såg inga spöken, och det var bra det. Övernaturligheter är roligast som fiction.

En tripp söderöver Blogg24 dag 4

I dag turfade jag i Åkered och Näset.  Det var ganska intressant för jag var där en del i tonåren. Eller ja, lite åtminstone. De flesta av mina minnen därifrån kvalar knappast in som lyckliga men tja, det som hände på åttiotalet stannar på åttiotalet.

Jag hade ganska svårt att känna igen mig. Eller snarare, jag känner igen flera områden men kan inte peka ut särskilda gator, här var jag på fest och där kollade vi på Indiana Jones på video. Video var nytt då, och modernt. Det är ju så längesedan och våra möjligheter att roa oss ganska små.

Men jag kände igen Näsets ändhållplats. Jag var frestad att gå till badplatsen, där vi var med hela klassen en av de sista dagarna i nian. Men jag beslöt mig för att det skulle bli en för lång omväg. Däremot gick jag till Smithska udden där det finns en zon. Den förblev otagen. Stigen når nästan ända fram men den sista biten hade jag fått klättra över hala klippor. Jag beslöt mig för att jag inte tänkte riskera en bruten arm bara för en zon. Jag ville komma hem i ett stycke och helst utan blåmärken.

Regnbågsfärger Blogg100 dag 99

I dag gick jag i Regnbågsparaden i Göteborg tillsammans med Hyresgästföreningen. Det är första gången Hyresgästföreningen i Västra Sverige deltar i tåget. Allt var väldigt glatt och gulligt och det var svårt att föreställa sig att det bara några timmar tidigare skett ett massmord på en gaybar i Orlando, USA. Den som tycker att HBTQ-rörelsen spelat ut sin roll i vårt supertoleranta samhälle kan ju kasta en blick västerut.

Faktiskt räcker det med att kolla på Göteborg. Även om samhället förändrats väldigt mycket jämfört med t.ex. när jag var ung är det uppenbart att det inte har förändrats tillräckligt.