Jag är också en tant
Linus är uttråkad och jamar på uppmärksamhet. Han är trots allt en ung man i sina bästa år. Jag är trött och vill dra till sängs. Jag är definitivt inte ung längre och jag har haft en lång dag i rörelsens tjänst. Jag undrar om det funkar att ligga i sängen med boken i ena handen samtidigt som jag viftar med ett snöre med den andra.
Det är värt ett försök.
För övrigt har det blivit vinter sen sist. Minusgrader och allt.
I dag var det 17 grader och jag gick ut utan jacka, bara kofta. Och jag såg en fjäril. Den hann jag inte plåta men några blommor fastnade i alla fall.
Vet inte vad ovanstående heter men söta är det.
Jag såg scilla och pyttesmå påskliljor också. Och massor med krokusar.
Det känns bra att våren verkligen är här.
I dag var det 10 grader vid 17-tiden. Krokusarna blommar för fullt. Och i onsdags köpte jag medicin mot pollenallergi. Nu är det vår.
Snöade i natt. Snöade mycket i natt. Vilket med tanke på att jag bor i Göteborg och det är den 27 mars är helt – – – fel. Det ska inte snöa så mycket i Göteborg den 27 mars.
Och det kyliga vädret kan bero på klimatkrisen. Hörde om det på radio för en tid sedan. Något om smältande glaciärer i Arktis skapar oväntad kyla söder om Arktis. Outsägligt deprimerande.
Hur som helst har jag vägrat gå ut i dag. Vägrar befatta mig med det här skitvädret.
I Majorna har snön försvunnit nästan helt. I Angered ligger snön kvar. Jag bor i en konstig stad. Två årstider inom ett par mils avstånd.
Insåg också idag att jag var rätt ensam om att fortfarande ha vinterparkas. De flesta kör kortare jackor utan huva med päls (obs! syntetpäls, inte äkta päls på min parkas). Och inte såg jag några stickade halsdukar heller. Så jag beslöt mig för en kompromiss: vinterparkas och vårhalsduk.
I dag när jag var ute såg jag årets första snödroppar. Första för mig alltså. Jag har ju mest suttit hemma och ugglat på sistone och missat massa vårtecken.
När jag gick hem senare på kvällen snöade det. Typiskt mars. Det finns ju en anledning till att de kallas snödroppar.
Jag hade gärna tagit en långpromenad i dag men det var flera minusgrader och senast jag tog en långpromenad i minusgrader blev jag jättesjuk. Jag är rädd att eventuella virus och bakterier ska vakna till liv igen om jag ger mig ut. Jag orkar inte med en sjukdomsperiod till. Inte precis inför årsmötet.
Halsflussen har gjort mig mesig. Det är hemskt.
För övrigt såg jag säsongsavslutningen av Hard Sun i dag. Helt awesome. Någon, se till att det blir en andra säsong! Se till att det blir flera.
När jag gick upp i morse såg gården ut så här.
Snöigt alltså. Jag såg väl inte direkt fram emot att gå ut (jag var tvungen att gå ut) men det såg i alla fall fint ut. Snö är vackert, men inte så länge när det gäller Göteborg. Åtminstone inte den här delen av Göteborg. Och i vilket fall som helst slaskade det bort väldigt snabbt.
Såg när jag tittade ut genom fönstret i morse att det snöat lite under natten. Ett tunt täcke av snö. Övervägde att gnälla om det på Facebook. Sedan kom jag att tänka på snöovädret längs Norrlandskusten och beslöt mig för att hålla mun och gilla läget. Det finns definitivt de som har det värre. Att döma av nyhetsrapporteringen under dagen har det aldrig fallet så mycket snö på så kort tid i området. Och då är det Norrland vi snackar om, vintervädrets förlovade land, jultomtens favvoplats efter Nordpolen och Rovaniemi.
Snöade igår och i dag på dagen. Snön förvandlades tämligen omgående till slask. Ungarna på gården har inte haft mycket att leka i, inte minsta lilla snögubbe har det blivit. Själv hoppas jag att Göteborgsvädret ska leva upp till sitt rykte och drämma till med ett ordentligt regnväder.
Var på årets första styrelsemöte med föreningen ikväll. Det var långt och bullrigt. Det ligger i sakens natur att människor som är förtroendevalda i idéburna organisationer har många åsikter om mycket och gärna uttrycker dem. Men ljudnivån kan bli lite mycket om en är känslig. Jag märkte på mötet att jag hanterat just den saken mycket bättre sen jag höjde nivån på medicineringen. Jag höjde dosen i december nån gång.