Sociala medier och psykisk ohälsa

Någon jag känner mår riktigt dåligt – jag gissar på någon form av psykos. Hen är inlagd. Tyvärr är ju psykiatrin som den är; det enda en kan göra är att hålla tummarna för att hen träffar bra läkare och att det inte är allt för rörigt på avdelningen. Att hen får en god vård.

Och alternativet är värre. Att inte få vård när en är psykotisk kan leda till katastrof.

Samtidigt funderar jag på det här med att patienter inlagda för psykostillstånd har tillgång till sociala medier. Vårdpersonalen kan ju inte konfiskera smartphones och iPads bara så där. Det är ju integritetskränkande. Men om jag skulle bli psykotisk hade jag nog föredragit om jag inte blivit det inför öppen ridå.

Vad gör en i en sådan situation?

Lättspårat

Saker en inte ska göra hur som helst: skriva på Facebook om ens barns diagnoser och trassel med rättsvårdande myndigheter. Åtminstone inte om en facebookar under sitt fullständiga namn. Det tar en minut att ta reda på var facebookaren bor och med vem. Att få fram vad barnen heter tar ofta inte mycket längre tid. Ofta räcker det med att skaffa ett abonnemang på Riksarkivet. Eller gå till biblioteket. Där finns cd-skivor med info om alla människor som levt i Sverige från 1850-talet och fram till 1980 – och vilka de delat hushåll med.

Eller så ringer en bara Skattemyndigheten och svamlar ihop något om släktforskning.

Många förstår inte det här men det är skrämmande lätt att skaffa fram en hel del information om människor, bara en vet var en ska leta. Särskilt om en är beredd att betala en liten slant för infon.

Linus har tråkigt och jag är trött

Linus är uttråkad och jamar på uppmärksamhet. Han är trots allt en ung man i sina bästa år. Jag är trött och vill dra till sängs. Jag är definitivt inte ung längre och jag har haft en lång dag i rörelsens tjänst. Jag undrar om det funkar att ligga i sängen med boken i ena handen samtidigt som jag viftar med ett snöre med den andra.

Det är värt ett försök.

För övrigt har det blivit vinter sen sist. Minusgrader och allt.

Alliansen tar över

Nu ikväll blev det klart att alliansen tar över styret i Göteborg. Stora nedskärningar i den offentliga välfärden och massiva utförsäljningar av allmännyttan blir förmodligen resultatet. Det kan vi tacka Socialdemokraterna i Göteborg, som vägrade samarbeta med V + F! + Mp utan hellre ville samarbeta med högerpartierna (och fick nobben). Och glöm inte alla vänsterväljarna som röstade på högerpartiet Demokraterna i förhoppningen att Demokraterna skulle stoppa Västlänken. Jag vet inte vad som är värst. En socialdemokrati som förflyttat sig till högerblocket eller vänsterväljare som fortfarande, efter alla dessa år, inte förstått att Västlänken inte togs av politiker på kommunnivå utan i riksdagen.

Svagt av socialdemokraterna

Analys av det politiska läget. Socialdemokraterna gör sitt sämsta val ever i Göteborg, Vänsterpartiet i Göteborg går framåt. Socialdemokraterna överger det rödgrönrosa samarbetet och deklarerar att de vill ha ett blocköverskridande samarbete (alltså: en sväng högerut). Miljöpartiet bildar allians med Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ varpå Ann-Sofie Hermansson talar förminskande om att Miljöpartiet målat in sig i ”vänsterhörnet”.

Vänsterpartiet,  och Feministiskt initiativ tar konsekvenserna av Socialdemokraternas agerande och inleder ett VALTEKNISKT samarbete med alliansen. Socialdemokraterna surar för att de blev snuvade på ett POLITISKT samarbete med alliansen och säger att vänsterhörnet öppnat för – ja just det, allianspolitik.

Socialdemokraterna i Göteborg har tappat all förankring i verkligheten.

Ont i tån

Misstänker att jag brutit stortån eller åtminstone fått en spricka i den. Skulle hjälpa mamma fälla en bokhylla och tappade den på foten. Jag är lite impad över att jag lyckades hålla masken men hade jag gett ett pip ifrån mig hade mamma börjat prata om vårdcentraler och ortopeden i Mölndal.

Jag ville inte sitta timmar på vårdcentralen. Så när jag kom hem googlade jag. Normalt läker brutna stortår av sig själv. Det är bara om tån är sned eller väldigt svullen som en bör gå till vårdcentralen. Och min tå är varken det ena eller andra. Och jag kan gå.

Fick tips på Facebook om att tejpa tån. Verkar bra.

En sjuk liten kille

En liten kattkille jag känner är sjuk. Han har legat på Blå stjärnan den här veckan, han är anemisk och de misstänker en tumör. Operation är utesluten. Nu mår han lite bättre och har fått komma hem. Han äter medicin och specialkost och får vara hos sin matte men det är ju på lånad tid. När det är dags för honom att gå har jag lovat att vara med om det behövs.

Det bästa med Blå stjärnan är att personalen är så tydlig med när de tror att fortsatt behandling inte kommer hjälpa. Ledsna djurägare blir inte övertalade att betala för dyra behandlingar som har liten möjlighet att hjälpa och som bara förlänger djurets lidande. Det är väldigt viktigt att veta när det är dags att låta sitt djur lämna den här världen.