Nonchalant och respektlöst

Jag är sjukt trött, har ont överallt och har en del att göra som bara måste göras. Det hade varit hanterligt om jag inte dessutom måste jaga på människor för att få dem göra sin del. Vi har en arbetsgrupp med tajt schema och deadline i närtiden. Gruppen måste alltså leverera resultat snart. Jag förstår inte varför man anmäler sig till en sådan arbetsgrupp om man sedan inte har tid att göra det som förväntas av en utan bara skjuter upp och skjuter upp. Det är nonchalant både mot övriga i arbetsgruppen och mot uppdragsgivarna. Det är respektlöst.

Det var just den typen av människor som fick mig att hata grupparbeten i skolan.

Vila är urtrist

Den goda nyheten är att vila snabbt gör knät bättre. Den dåliga är att det är urtråkigt att vila. I dag tog jag en lång promenad i hamnen och i stan och plockade 18 zoner. Nu har jag ont i knät.

Jag måste dra ner på promenerandet åtminstone till hälften närmaste veckan. Kanske. Om jag klarar av det. Jag vill ju ut och plocka unika.

Aj som fan i hela kroppen

Nu har jag inte bara ont i knät utan också i ena handen, i ryggen och axlarna. Min kropp är inte överens med sig själv och jag funderar på om det kan vara borreliainfektionen jag fick förra året som spökar. Jag fick visserligen antibiotika men först när jag gått med infektionen ett tag (det här med att gå till läkare är inte min grej och jag trodde faktiskt det var nässelutslag eller nåt). Om antibiotika sätts in försent kan infektionen hinna vandra vidare i kroppen och då behövs en annan slags antibiotika.

Men jag tycker inte att symptomen riktigt stämmer. Och det har gått för lång tid sedan den där förbaskade fästingen bet mig. Det handlar nog om att jag är en halvsekelgammal tant och det jag känner är det naturliga förfallet. Oh boy.

Lika bra att kräla till sängs med min zombiekalypsroman. Om en tycker livet är jobbigt ska en alltid tänka på de som har det ännu jobbigare.

Fel Marple 

Har hållit mig uppe för att kolla på Miss Marple. Enligt tv-tablån skulle sjuan sända serien med Joan Hickson. Den har jag velat se länge. Men det står fel i tv-tablån; det är nyfilmatiseringen med Geraldine McEwan som sänds. McEwan är min favorit-Marple (jag har fortfarande inte förlåtit dem för att de gav henne kicken efter några säsonger) men jag har sett alla avsnitten ungefär en miljon gånger. Serien med Joan Hickson har jag inte sett sedan Sverigepremiären för typ 30 år sen.

McEwan är verkligen fantastisk och serien välgjord men jag orkar inte hålla mig vaken. Jag drar till sängs med en bok.

Loppis igen

Gick till loppisen vid Slottsskogen i förmiddags. Fyndade ett par långa klänningar, skjortor, linne, en duk. Däremot hittade jag inga skor. Är på jakt efter ett par sneakers i storlek 41 som inte ser allt för gräsliga ut. Det är betydligt svårare än att hitta Converse. Jag misstänker att det får bli ett besök på Intersport i stället. Måste hålla koll på när de har rea.

Helt utslagen och nu går jag och lägger mig

Är på väg att kravla mig till sängs. Lite skämmigt att gå och lägga mig före kl 21 men jag har haft en psykiskt ansträngande dag (fråga inte). Och den började tidigare än beräknat. Jag låg och läste länge inatt p.g.a. räknade med sovmorgon men sovmorgonen frös inne. Kl. 8 vaknade jag av väsen på gården; värden låter göra om rabatterna. Trädgårdsarbete kan låta mer än en tror. Särskilt när det är motorfordon inblandade.

Ibland önskar jag det fanns en regel om att entreprenörer inte får börja låta före kl 09.00. Jag antar att jag ska vara glad att de inte satte igång redan runt 7.

I vilket fall. Igår avslutade jag ju bloggutmaningen Blogg100. För första gången ever lyckades jag blogga en gång om dagen i 100 dagar. Undrar om jag kan fortsätta i samma stil och blogga minst en gång om dagen under resten av sommaren?

Köpa nytt eller tänka på miljön? #blogg100 dag 100

Farligt avfall-bilen var i grannskapet i kväll och jag passade på att lämna min trasiga brödrost och min lika trasiga kaffebryggare. Samt en trasig väska.


Nu är frågan: ska jag köpa ny brödrost och kaffebryggare? Brödrosten ärvde jag efter farmor och kaffebryggaren fick jag av en granne och det mest klimatsmarta vore att fortsätta köra begagnat. Men jag är lite skeptisk till loppishemelektronik. Å andra sidan är det inte klimatsmart någonstans att köpa nytt. De där apparaterna tär på jordens resurser när de tillverkas. Det bästa är att inte köpa dem. Jag behöver inte äta rostat bröd (även om det är gott). Kaffe går utmärkt att brygga för hand (jag är bara lat).

Nåja, jag behöver inte bestämma mig i dag. Jag får inte pengar förrän om 10 dagar.

Det här mitt hundrade inlägg i bloggutmaningen Blogg100. För första gången har jag klarat att blogga en gång om dagen hundra dagar i rad, utan att missa en enda dag. 

Ont i knät #blogg100 dag 99

Har ont som sjutton i knät. Jag misstänkte att det beror på cyklingen och har vilat från cykeln ett par veckor. I stället promenerar jag. Men knät blir inte bättre. Jag ska vila från promenerandet också några dagar och se om det blir någon skillnad. Känner ingen större längtan efter att gå till vårdcentralen så jag hoppas det går över.

Utflykt till Åsa #blogg100 dag 98

Nu hatar jag bara delar av mitt liv. Det går framåt.


I dag var jag i Åsa med en kompis. Vi promenerade till naturreservatet Näsbokrok och sedan blev det lunch hos hennes föräldrar. Härligt att komma ut och bort från stan.

Och ikväll har jag svullat glass och renskrivit ett protokoll jag borde ha tagit itu med för två veckor sedan. I dag känns det nästan som om jag fungerar. Det är bra. Det var över en månad sedan sist.

Manifestation mot våldet, igen #blogg100 dag 97

Jag hatar fortfarande mitt liv och dessutom har jag huvudvärk. Men jag gick åtminstone på kvällens manifestation mot våldet.


Vi marscherade från Götaplatsen till Gustav Adolfs torg där det blev tal av flera personer. Mohammad Ali från Angered läste en av sina dikter. Hyresgästföreningen delade ut kaffe och kakor. Väldigt många föreningar och nätverk hade ställt sig bakom manifestationen. Och människor från hela staden deltog, inte bara från orten. Det var bra.