Första snön

Första snön för säsongen i Göteborg. Inga jättemängder precis men det låg i alla fall kvar på taken. Och i spårvagnsspåren. Och, för en kort stund, på gatorna. Åtminstone en del gator. Och eftersom det var så lite snö utgjorde den ju inte något hinder för trafiken. Skulle väl ha varit för den som inte satt på vinterdäcken på åket.

Själv har jag ju inga såna problem. Jag tar mig fram på spårvagn och till fots och där störde inte snön alls. Nere vid älven var det lite halt bitvis men annars var det inga problem att promenera.

Hoppas det fortsätter så resten av veckan. Jag har zoner att plocka.

Linus har tråkigt och jag är trött

Linus är uttråkad och jamar på uppmärksamhet. Han är trots allt en ung man i sina bästa år. Jag är trött och vill dra till sängs. Jag är definitivt inte ung längre och jag har haft en lång dag i rörelsens tjänst. Jag undrar om det funkar att ligga i sängen med boken i ena handen samtidigt som jag viftar med ett snöre med den andra.

Det är värt ett försök.

För övrigt har det blivit vinter sen sist. Minusgrader och allt.

Knaprar kex

Jag har druckit duktigt i sommarhettan. Vatten alltså. Men jag har helt glömt bort det där med salt. Eftersom en svettas mycket när det är varmt ska en inte bara dricka vatten utan också se till att få i sig lite extra salt. Har jag inte haft en tanke på. I två månader. Nu kompenserar jag genom att knapra i mig ett paket salta kex. Förbaskat goda, de där kexen. Jag får köpa flera paket nästa gång jag handlar. Bygga upp ett litet förråd. Det är viktigt att inte få saltbrist under värmeböljan.

Årsmöte och vårtecken

Ännu ett årsmöte och nu känner jag mig som överkörd av tåget. Men jag tror att resultatet av årsmötet blir bra. Men det finns också människor som jag kommer sakna i styrelsen.

Och ute är det vår på allvar. Jag trodde det skulle vara vinter till i maj nån gång men vårtecknen flödar – vitsippor och maskrosor, humlor och rödmyror, lövsprickning och pollenallergi. Jag tar allergimedicin sedan ett par veckor tillbaka, en medicin jag inte testat tidigare och den fungerar bra. Den där vårtröttheten som jag brukar drabbas av har inte gett sig till känna och det kan ha med allergimedicinen att göra.

Och nu kryper jag till sängs med den där boken jag aldrig kommer igång med. Jag har haft mycket som stressat mig och har inte kunnat koncentrera mig riktigt, har kollat på musikvideos i stället för att läsa innan jag somnat. Det kan vara svårt att tro men Laibach kan vara väldigt sövande.

Landala vattentorn

Tog en turftur i det fina vädret (20 grader, helt fantastiskt). Plockade bland annat zonen vid Landala gamla vattentorn. Det går en väg upp till tornet också, mycket bekvämt.

Och vattentornet är fint. Fascinerande dock att jag aldrig varit där tidigare. Jag växte ändå upp i Annedal, jag gick i Annedalsskolan alldeles nedanför tornet. Men Landala var nån slags no-go-zone när jag gick på låg- och mellanstadiet. Kanske berodde det på alla historier om gängkrig mellan ungarna i Annedal och ungarna i Landala som våra lärare fyllde oss med.

April april

När en är övertygad om att ett förslag från Miljöpartiet är ett aprilskämt och det visar sig vara på fullaste allvar.

När ett aprilskämt på en Facebookgrupp för svensk historia får Svärjevänner att gå i taket för att de tror att skämtet är på fullaste allvar.

Då inser en att 1 april inte är vad den varit.

Karma is a bitch

Några timmars ösregn och så gott som all snö och is är borta. Göteborgsvädret kan en alltid lita på. Åtminstone nuförtiden, när växthuseffekten har gjort snöiga vintrar till en sällsynthet på västkusten. Och ja, jag vet att växthuseffekten kan betyda vår undergång. Den betyder definitivt undergången för de svältande isbjörnarna. Men jag kan ändå inte låta bli att njuta av barmarken.

Synd för kvarterets ungar dock. De har under ett par dagar haft jätteroligt i gårdens minimala pulkabacke. Men deras föräldrar bidrar säkert till att spä på växthuseffekten genom överkonsumtion och flygresor. Att pulkabacken nu är en lervälling kan ses som en slags snabbverkande karma. Och nu går jag och lägger mig innan cynismen och framtidsskräcken tar över alldeles.

Adventsfikat

Har varit på adventsfika hos kusin och nu är jag hög på fett och socker igen. Jag kommer förmodligen ligga vaken till tre i natt. När jag berättade för mamma om allt gott jag satt i mig sa hon något om midjemått och diabetes. Hon har förmodligen rätt.

Första advent är hur som helst min favorithelgdag, avslappnad och lagom.

För övrigt har jag kommit på varför människor har inneskor. Det är för att dölja hålen i strumporna. Och på tal om ingenting måste jag shoppa strumpor igen.