Karma is a bitch

Några timmars ösregn och så gott som all snö och is är borta. Göteborgsvädret kan en alltid lita på. Åtminstone nuförtiden, när växthuseffekten har gjort snöiga vintrar till en sällsynthet på västkusten. Och ja, jag vet att växthuseffekten kan betyda vår undergång. Den betyder definitivt undergången för de svältande isbjörnarna. Men jag kan ändå inte låta bli att njuta av barmarken.

Synd för kvarterets ungar dock. De har under ett par dagar haft jätteroligt i gårdens minimala pulkabacke. Men deras föräldrar bidrar säkert till att spä på växthuseffekten genom överkonsumtion och flygresor. Att pulkabacken nu är en lervälling kan ses som en slags snabbverkande karma. Och nu går jag och lägger mig innan cynismen och framtidsskräcken tar över alldeles.

Adventsfikat

Har varit på adventsfika hos kusin och nu är jag hög på fett och socker igen. Jag kommer förmodligen ligga vaken till tre i natt. När jag berättade för mamma om allt gott jag satt i mig sa hon något om midjemått och diabetes. Hon har förmodligen rätt.

Första advent är hur som helst min favorithelgdag, avslappnad och lagom.

För övrigt har jag kommit på varför människor har inneskor. Det är för att dölja hålen i strumporna. Och på tal om ingenting måste jag shoppa strumpor igen.

Höstlikt i augusti

Det blir mörkt allt tidigare på kvällen. Den torra sommaren har lett till att en del träd redan börjat fälla sina löv. Och kvällarna är kyliga. Det är bara augusti men det känns redan som höst. Jag älskar verkligen om hösten, men mitten av augusti är högsommar och världen borde fortfarande kännas somrig. Det känns lite konstigt.

Hösttecken

Föreningslivet håller på att starta upp efter semestrarna. Jag inledde i morse med säsongens första möte och fick en diger lista på måste-göras och borde-vara-gjort-för-veckor-sedan. Det känns lite konstig, som om det redan vore höst.

Och så ösregnade det. Som om vädret ville tala om att det är nog lite höst iallafall.

Inte för att jag har något emot att hösten. Jag älskar hösten. Och för närvarande är jag ovanligt välvilligt inställd till regn och det beror inte bara på den där regnrocken jag köpte. Det har varit ovanligt torrt juli och en del träd börjar redan få gula löv. Augusti är augusti och då vill jag inte att det ska se ut som vore det oktober.

Rätten att inte fira midsommar

Saker jag gör på midsommar:

  • Kollar till grannens katter
  • Turfar
  • Sover
  • Diskar
  • Äter röda linser i tomatsås och pasta
  • Kollar till grannens katter
  • Fixar lite grejer för föreningen
  • Tittar på britcrime (tv-serien Vera) och svullar glass.

Saker jag inte gör på midsommar: Umgås, dansar runt midsommarstången och kväker som en groda, käkar jordgubbar, super mig full. Om jag hade varit muslim hade det, enligt en sällsynt pantad reporter på Sveriges radios Ekot, betytt det att jag låtit mig integreras. Jag hade inte ”kompromissat” enligt en annan pantskalle.

Men eftersom jag inte är muslim så har jag rätt att inte fira midsommar. Antar jag.

Alltså, det finns idioter och så finns det idioter.

Delsjöminnen #blogg100 dag 72

Tog en långpromenad i Delsjön. Skönt att röra på mig, skönt att rensa huvudet. Fysisk aktivitet får mig att må bättre. Och Delsjön är verkligen fint. Innan jag började turfa hade jag inte varit där på decennier, helt fel ände av stan.

Men som barn och tonåring var jag där ibland. Framför allt med skolan, vi åkte dit för friluftsdagar. Det var på den tiden jag inte riktigt fattade poängen med fysisk ansträngning. Orientering tyckte jag visserligen var helt okej, trots att jag inte kunde läsa kartor. Det var ju bara att hänga på de andra. Och eftersom vi inte precis höll särskilt hög fart behövde jag inte ens byta om till gymnastikkläder. En gång traskade jag runt i spenaten med mina nya fina höga stövlar. Och en bandspelare, modell mini-bergsprängare.

Däremot hatade jag allt som gick ut på att vi skulle springa snabbt och hoppa högt och kasta långt. Min motoriska förmåga är nedsatt, snabbt och högt och långt är inte min grej. Det var ett problem i skolan och jag hatade verkligen gymnastiken och lärarna blev irriterade på mig.

Ofys kom jag undan genom att skylla på att jag glömt gymnastikkläderna, hade hälseneinflammation, whatever. Vi var alltid två-tre personer som kom med undanflykter. Våra lärare trodde antagligen inte på oss men de kunde ju inte tvinga oss till någonting. Så vi fick order om att ta en promenad och det brukade vara helt okej.

Ett par tre gånger i alla fall var jag vid Delsjöbadet. Tror jag var där med skolan åtminstone en gång, förmodligen flera. En gång var jag där med en skolkamrat.

Täckt hår #blogg100 dag 69

Jag tycker verkligen jättemycket om tv-serien Poldark men det finns saker som stör mig. Som att Poldarks hustru Demelza visar sig barhuvad offentligt. Serien utspelas på slutet av 1700-talet för sjutton! På den här tiden gick inte gifta kvinnor ut utan att sätta något på huvudet. Huvudbonaden var ett tecken på deras status som gifta. Det spelade ingen roll om de kom från bondeståndet eller borgerskapet. Någonting skulle de ha på huvudet.

Om nu producenterna vill visa upp Demelzas vackra röda lockar hade de kunnat trolla fram en huvudbonad som bara täckte en del av håret. Hur svårt kan det vara liksom?

Det är samma sak med miniserien World Without End, efter Ken Folletts tegelstensroman med samma namn. Serien utspelas på 1300-talet i den fiktiva staden Kingsbridge. Både boken och tv-serien är väldigt underhållande men inte alltid så historiskt korrekta. Att en gift kvinna traskade stan runt med långt utsläppt hår var vid den här tiden otänkbart. Faktum är att det dröjde in på 1900-talet innan gifta kvinnor visade sig utan något på huvudet offentligt. Innan des var grundregeln: stick inte näsan utanför dörren utan att sätta något på huvudet. Punkt.

Och det var dagens rant. Nu ska jag och min huvudvärk gå och lägga oss. Men först ska jag välja en ny bok. En historisk roman kanske?

 

Nu går det utför #blogg100 dag 67

I morse talade en äldre gentleman om för mig att jag inte alls ser ut som 50. I eftermiddags reste sig ett ungt par för mig på spårvagnen.

Det går snabbt nu, förfallet.

För övrigt var det säsongspremiär för gräsklipparen. Och dessutom luktar min lugg hönsgödsel. Jag har haft en bra dag.

Påskmiddag och påskekrim #blogg100 dag 46

Nyss hemkommen från påskmiddag hos kompis. Vi åt god mat (Janssons, ägg, lax, sill), diskuterade världsläget (dystert), läget i Sverige (bäst att vara beredd på sämre tider) och alla roliga tillbehör när en gör filmer med en iPhone (skoj).

Nu ska jag välja ny bok. En deckare, det är ju påsk.