Spårvagnshaveri på engelska

Jag fick pröva på min engelska i dag. Spårvagnshaveri på Saltholmen och jag fick förklara för turistande amerikaner vad som stod på och vilka som var alternativen. De skulle till centralen. Tyvärr hade sista direktbussen till stan gått och alternativet taxi lockade inte (det är svindyrt med taxi i Göteborg).

Tack och lov kunde de tillkallade teknikerna snabbt avhjälpa felet och vi  kunde återvända till vagnen som snart rullade iväg, bara 20 minuter sen.

Jag har ju inga större problem med att förstå talad och skriven engelska – ordförrådet skulle väl kunna utökas lite – och jag har lätt för att skriva på engelska. Men normalt brukar jag få tunghäfta när jag ska tala engelska, jag hittar inte orden, blir helt tomt i huvudet. Men den här gången funkade det.

Plötsligt händer det liksom.

Räfven i Flunsåsparken

Jag och en kompis kollade på när Räfven spelade i Flunsåsparken i eftermiddags. Bra musik. Helt hysteriskt bra liveband.

Spelningen ingick i festivalen Kultur 4ür Göteborg som pågår under flera dagar. Ungdomar från olika stadsdelar ror i land festivalen med hjälp av Kultur 414 och flera föreningar, bl.a. Hyresgästföreningen. Ett led i arbetet att öka kontakterna mellan olika stadsdelar i en av Europas mest segregerade städer. Bra grej liksom.

På tisdag kommer slår Kultur 4ür Göteborg ner i Svartedalen och på onsdag är det Västra Frölundas tur.

Megaloppis 2017 #blogg100 dag 89

I dag har jag och storasyrran varit på Megaloppis i Majorna hela dagen. I början var vädret rätt dystert – det började regna precis när jag gick hemifrån och sedan regnade det från och till i åtminstone någon timme. Ett tag stod vi tryckta mot en husvägg och kollade på skyfallet och sa att det var lika bra att gå hem.

Då slutade det regna.

Sedan var det fint väder resten av dagen. Perfekt loppisväder. Och eftersom regnet skrämt bort en och annan säljare och köpare var trängseln inte fullt så hysterisk som den brukar vara på Megaloppis och det kändes väldigt bra.

Jag shoppade kläder, sneakers, väskor samt förvaringslådor. Och två stekpannor. Däremot blev det inga böcker. Att de flesta böcker jag såg var mer eller mindre vattenskadade kan ha spelat in.

Systerson med hustru och barn stod och sålde vid Stigbergstorget. Affärerna hade gått bra, fattade jag det som. Syskonbarnbarnen såg strålande lyckliga ut. De verkar gilla loppis. Ska börjas i tid osv.

Nu ska jag kräla till sängs med dystopisk roman. Jag tror jag kommer somna snabbt.

 

Det är i Majorna det händer #blogg100 dag 83

Ljudet av sirener och skrikande bromsar och plötsligt är gatan full av svarta bilar med blåljus. Sedan anländer två vanliga polisbilar också. Det dräller av poliser, civilklädda och uniformerade. Och en person i handbojor leddes in i en bil.

Kan tilläggas att det inte är första gången det är polisjakt på Godhemsgatan.

Det är i Majorna det händer. Jajamen.

Kollektivtrafik under Göteborgsvarvet #blogg100 dag 81

Jag beundrar verkligen dem som fixar att springa Göteborgsvarvet. Själv flydde jag Majorna strax före startskottet. Det är lite meckigt att åka kollektivt under Göteborgsvarvet, men det funkar, om en planerar lite och kollar upp alternativen i Västtrafiks app. Och om en åker åt rätt håll.

Och det gäller att gå hemifrån i tid. En halvtimme senare och jag hade fått gå en väldigt, väldigt lång omväg för att komma till spårvagnen.

Men jag hade planerat jättebra och kom iväg från Majorna till nordost där jag tog en lång promenad.

Nu är jag jättetrött och ska kräla till sängs med läskig bok.

 

Delsjöminnen #blogg100 dag 72

Tog en långpromenad i Delsjön. Skönt att röra på mig, skönt att rensa huvudet. Fysisk aktivitet får mig att må bättre. Och Delsjön är verkligen fint. Innan jag började turfa hade jag inte varit där på decennier, helt fel ände av stan.

Men som barn och tonåring var jag där ibland. Framför allt med skolan, vi åkte dit för friluftsdagar. Det var på den tiden jag inte riktigt fattade poängen med fysisk ansträngning. Orientering tyckte jag visserligen var helt okej, trots att jag inte kunde läsa kartor. Det var ju bara att hänga på de andra. Och eftersom vi inte precis höll särskilt hög fart behövde jag inte ens byta om till gymnastikkläder. En gång traskade jag runt i spenaten med mina nya fina höga stövlar. Och en bandspelare, modell mini-bergsprängare.

Däremot hatade jag allt som gick ut på att vi skulle springa snabbt och hoppa högt och kasta långt. Min motoriska förmåga är nedsatt, snabbt och högt och långt är inte min grej. Det var ett problem i skolan och jag hatade verkligen gymnastiken och lärarna blev irriterade på mig.

Ofys kom jag undan genom att skylla på att jag glömt gymnastikkläderna, hade hälseneinflammation, whatever. Vi var alltid två-tre personer som kom med undanflykter. Våra lärare trodde antagligen inte på oss men de kunde ju inte tvinga oss till någonting. Så vi fick order om att ta en promenad och det brukade vara helt okej.

Ett par tre gånger i alla fall var jag vid Delsjöbadet. Tror jag var där med skolan åtminstone en gång, förmodligen flera. En gång var jag där med en skolkamrat.

Skällande hund #blogg100 dag 68

Folk som tar med sig hunden när de ska ut på krogen kan ju se till att hunden inte skäller. Den har hållit på i över en timme nu.

Ett jefla minimum är att personalen säger åt ägarna att få tyst på hunden.

Jag förstår att det är trevligt att sitta på en uteservering och dricka öl men om inte hunden kan hantera stillasittandet ska inte hunden vara med. Av hänsyn både till hund och omkringboende.

Mvh Häxan Surtant.

Stora Amundön #blogg100 dag 50

Tinar upp efter en turftur på Stora Amundön. Jag har bara varit där en gång tidigare så det var en trevlig promenad. Gick runt större delen av ön.

Vägen till zonen Drottningvik visade sig väldigt lättpromenerad, grusad gångväg som förmodligen funkar också för rullstolsburna. Sedan blev det mer äventyrligt. Stigen längs Kungsviken är just en upptrampad stig som går över klipporna och längs stränderna. Det finns en del träspångar och trappor som underlättar. För att nå zonen Amundö, som ligger längst ut på en udde, fick jag lämna stigen och gå rakt söderut. Givetvis svängde jag av alldeles för sent och hamnade på den svåraste vägen, det blev en del klättrande. Enklast är att gå längst den västra sidan av udden, insåg jag när jag skulle tillbaka.

Bussen går en gång i halvtimmen så när jag var klar på Amundön fortsatte jag promenera till busshållplatsen Granliden. Plockade fyra zoner på vägen, de ligger som sagt glest i den delen av Göteborg.

Turf i Skår och Kallebäck #blogg100 dag 44

Turfade i Skår och Kallebäck med omnejd i kväll. Spännande promenad, såg mycket nytt. Intressantast var Kallebäcks källa (Kallekällan) och kolerakyrkogården vid Delsjö golfklubb (Pesteller). Precis vid kolerakyrkogården ligger också resterna av en 4 000 år gammal hällkista. Läskigast var skogsområdet söder om Kallebäck vårdhem. Jag gick längs en skogsväg för att komma till zonen Koskräck. Jag hade gärna utforskat skogen närmare, högst upp på berget måste utsikten vara fantastisk och dessutom ska det finnas en gammal gravplats (Hejderidarens grav) någonstans i området. Men jag ville inte göra det ensam, platsen var läskig som sagt och så fort jag tagit zonen vände jag om.

Kom hem halv åtta, gav katterna mat och åt en sen middag. Nu ska jag dra mig till sängs med deckare, jag är jättetrött.

 

 

Högt upp #blogg100 dag40

Saker jag lärt mig idag: att delar av Askim ligger förjefla högt upp. Helt okej om en promenerar men hyfsat jobbigt om en släpar på en cykel. Hade jag vetat att den där zonen låg i den göteborgska varianten av skotska högländerna hade jag ställt cykeln och tagit bussen.

Att cykla till Askim var för övrigt väl ambitiöst så här tidigt på säsongen. Särskilt med tanke på bergsklättringen. När jag tagit mig ner till Pilegården övervägde jag att tillbringa natten under närmaste gran.

Men jag tog mig hem. Nu är jag helt slut. Jag förutspår träningsvärk i morgon.