Mötesmackor

Ätit tre mötesmackor med skinka och brieost. Det kom inte så många på mötet som planerat så det blev mackor över. Jättegoda, verkligen, särskilt som jag inte ätit middag innan jag gick hemifrån. Tyvärr blir jag vansinnigt törstig av kombon skinka och brie. Jag skulle vilja hinka i mig litervis med vatten men att hinka litervis strax före läggdags är ju osmart. Jag kommer lägga mig törstig i kväll.

 

Skräpigt

Jag är jättenoga med att sopsortera. Förpackningar går direkt till förpackningsinsamlingen, batterier hamnar i batteribingen, elektroniskt avfall lämnas till Farligt avfall-bilen och så vidare. Är jag osäker på hur jag ska slänga något kollar jag upp det på nätet.

Fast när jag kommer till återvinningsstationen och det ser ut så här känner jag bara för att ställa ner min kasse med ursköljda och ihopplattade förpackningar och gå. What’s the point, liksom.

Sen tänker jag att det är väl det folk gjort. När kärlet för pappersförpackningar (för det gäller nästan alltid kärlet för pappersförpackningar) är fullt och överfullt orkar inte de inte släpa hem allt igen. Eller gå till nästa återvinningsstation där kärlet för pappersförpackningar kanske också är fullt. Så de ställer sina kassar med förpackningar och går.

Med andra ord. Kommunen borde antingen fördubbla antalet kärl för pappersförpackningar eller tömma dem dubbelt så ofta. Det skulle inte lösa alla problem med nedskräpning vid återvinningsstationerna, men kanske några.

Perspektiv

Stod i affären och svor över att röd curry tycks ha utgått ur sortimentet på Ica Maxi. Obegripligheten. Att något så gott kan försvinna ur sortimentet.

Sen tänkte jag på den där rapporten jag läste på spårvagnen på vägen till Ica Maxi. En rapport från Barnombudsmannen om hemlösa barn i Sverige. Om barn som får bo med hela familjen i ett rum på ett vandrarhem eller hotell. Där de delar kök och toalett med massa andra människor, av vilka en del har psykiska problem eller är missbrukare. Eller både ock. Där bråk och otrygghet och ingenstans att gå undan är vardag. Boenden som är tänkta att vara tillfälliga men där barnen kan få bo i månader och år.

Plötsligt kände jag mig väldigt gnällig och bortskämd. Visst, det är gott med röd curry men det är inte hela världen.

Ritsch ratsch

Där sprack älsklingsjeansen. Det kom inte oväntat. Jag köpte dem på Megaloppis för snart fem år sedan och de har använts flitigt. Jag älskar dem ju. Ljusblå, med smala ben, mjuka och bekväma. När jag plockade fram dem i måndags såg jag att de började bli väldigt slitna. Och tja, nu sprack de. Ritsch ratsch, stor reva, ingen idé att laga.

Hunger

Nackdelen med en tidig middag är att jag vid halv nio-tiden är hungrig som en varg. Nu har jag ätit tre vanliga smörgåsar och fyra knäckebrödsmackor och jag är fortfarande hungrig. Jag överväger en burk soppa. Eller en halv liter glass. Eller vad som helst.

Dessutom håller jag på att bli förkyld. Konstig kombo. Brukar en inte tappa aptiten av förkylningar?

Choklad och så massa spring

Så här i efterhand inser jag att jag borde ätit den där chokladen när jag klarat av middagen. Husse hämtade Love i dag vid 15-tiden och som tack för kattvakteriet fick jag choklad och Linus kattgodis.

Chokladen åt jag snabbt upp. Nu vill jag inte äta nånting mer ikväll men vet att jag måste tvinga i mig middag pga kommer få huvudvärk annars.

Och Linus har återerövrat korgen högst upp i klätterställningen. Men först sov han i sängen ett par timmar. Han har haft några livade dagar, springande fram och tillbaka i lägenheten med Love tätt i hälarna. Då och då har han fräst ifrån, när han tyckte det blev för mycket. Love är yngre och betydligt livligare och Linus hängde inte alltid med i svängarna. Men överlag har de kommit anmärkningsvärt väl överens med tanke på att de bägge är katter. Det underlättade förmodligen att ingen av dem tycks ha någon som helst känsla för revir.

Nej jag är inte på smällen

Var på en tillställning i dag där två bekanta oberoende av varandra uttryckte glädje över min mage. Alltså, att jag är med barn.

Jag är inte med barn. Däremot har jag gått upp i vikt sen i somras och gissa var alla kilon satt sig. Uppenbarligen är jag inte den enda som noterat det. Och uppenbarligen ser jag ut att vara ung nog för en graviditet. Vilket är hur gulligt som helst eftersom jag fyllde 5o i somras.

Jag blev väldigt glad över att få bekräftat att jag ser ung. ut. Att jag har fått mage visste jag redan, så jag tog inte illa upp över misstaget. Men jag inser ju att jag bör dra ner på socker- och fettintaget ett smula. Röra på mig mer får jag skippa för tillfället, ont i knät (ja, jag ska gå till vårdcentralen).

Vitaminer

Har svullat clementiner de senaste dagarna p.g.a. superbilligt på Ica. Nu tror jag att jag drabbats av C-vitaminförgiftning. Jag tror att jag håller mig till glass hädanefter. Det är inte nyttigt att vara överdrivet nyttig.

Jag har också börjat äta D-vitamintillskott p.g.a. vinterhalvåret. Där tror jag inte risken för överdos är överhängande. Snarare tvärtom. Jag har svårt att komma ihåg tabletterna. De ska intas i samband med måltid och jag glömmer dem för det mesta. Det hade varit bra om jag kunde ta dem tillsammans med övrig medicinering, det vill säga vid läggdags. Men jag äter aldrig då. Om jag äter när jag ska sova somnar jag inte.

Adventsfikat

Har varit på adventsfika hos kusin och nu är jag hög på fett och socker igen. Jag kommer förmodligen ligga vaken till tre i natt. När jag berättade för mamma om allt gott jag satt i mig sa hon något om midjemått och diabetes. Hon har förmodligen rätt.

Första advent är hur som helst min favorithelgdag, avslappnad och lagom.

För övrigt har jag kommit på varför människor har inneskor. Det är för att dölja hålen i strumporna. Och på tal om ingenting måste jag shoppa strumpor igen.

Fin firre

I går åt jag rödspätta. Det var mer komplicerat än jag trott, insåg jag när jag tog den första tuggan full med ben. Jag har ju nästan bara ätit urbenad fisk. Jag har definitivt aldrig ätit plattfisk med benen kvar.

Bordsgrannarna fick visa mig hur jag skulle göra. Nu vet jag vad det där konstiga platta besticket används till.

God firre också.