Mötesmackor

Ätit tre mötesmackor med skinka och brieost. Det kom inte så många på mötet som planerat så det blev mackor över. Jättegoda, verkligen, särskilt som jag inte ätit middag innan jag gick hemifrån. Tyvärr blir jag vansinnigt törstig av kombon skinka och brie. Jag skulle vilja hinka i mig litervis med vatten men att hinka litervis strax före läggdags är ju osmart. Jag kommer lägga mig törstig i kväll.

 

Hoppar av

Jag har beslutat mig för att hoppa av ett förtroendeuppdrag jag haft i flera år. Det är ett stort beslut, förtroendeuppdraget har gett mig mål och mening med livet. Men jag trivs inte längre i styrelsen, eller snarare sagt, jag vantrivs. Det har varit så ett tag nu. Någonstans på vägen förvandlades vår styrelse från att vara ung och radikal och nytänkande till gaggig, gubbig och gnällig. Det är för mycket av människor som själva inte gör något men gärna klagar på andra.

Droppen som fick bägaren att rinna över var trashandet av en person som betytt massor för rörelsen men som nu omtalas som förrädare. Jag var den enda som försvarade henne. Det var väldigt obehagligt och deprimerande och fel.

Det är massa sådana saker som gjort att jag fått nog. Jag vill inte vara en del av det där. Så nu ska jag bara fixa några sista saker före årsmötet och sedan går jag vidare med mitt liv.

Snöslaskregn och så möte på det

Snöade igår och i dag på dagen. Snön förvandlades tämligen omgående till slask. Ungarna på gården har inte haft mycket att leka i, inte minsta lilla snögubbe har det blivit. Själv hoppas jag att Göteborgsvädret ska leva upp till sitt rykte och drämma till med ett ordentligt regnväder.

Var på årets första styrelsemöte med föreningen ikväll. Det var långt och bullrigt. Det ligger i sakens natur att människor som är förtroendevalda i idéburna organisationer har många åsikter om mycket och gärna uttrycker dem. Men ljudnivån kan bli lite mycket om en är känslig. Jag märkte på mötet att jag hanterat just den saken mycket bättre sen jag höjde nivån på medicineringen. Jag höjde dosen i december nån gång.

Intriger

Senaste veckan har inneburit en överdos av intriger och människor som försöker att hetsa grupper mot enskilda individer. Det är inte jag själv som är utsatt men det får mig ändå att undra om det här med social interaktion är värt besväret. Vuxenmobbning är så hemskt, särskilt när den är ett led i en persons intrigerande i att driva igenom sin vilja till varje pris. Jag får väldig ångest av att se det som pågår. Och det är inte första gången det händer heller så det handlar inte om att någon gjort ett enstaka misstag eller haft en dålig vecka.

Jag är rädd att det kommer fortsätta och eskalera och jag känner att jag vill inte vara med längre, inte på de premisserna. Jag vet att de allra allra flesta inte agerar på ett sånt sätt, de är sjyssta och de lyssnar på varandra och de gör så gott de kan. I det här fallet är det en person som förstör för en hel grupp. Det har varit problem i ett år nu. I början tänkte jag att jag är den enda som har problem med den här människan men listan på personer som blivit illa åtgångna och till och med hoppar av blir bara längre.

Jag har verkligen jättesvårt att hantera såna här saker känslomässigt. Jag förstår inte att en människa kan vara beredd att förstöra så mycket bara för att driva igenom sin egen agenda. Det handlar trots allt om ideellt arbete och människor som försöker åstadkomma något bra och så rasar allt bara.Jag antar att de flesta mår dåligt av såna situationer.

Jag mår verkligen dåligt över situationen. Inte så att jag vill stänga in mig i lägenheten och bara umgås med katten och internet i ett halvår. Men jag överväger att hoppa av en grupp som jag har engagerat mig i de senaste åren.

Koffein- och sockerchock

Stenhög på koffein och socker. Just hemkommen från styrelsemöte, det sista för i år. Det är egentligen otroligt hur mycket sötsaker jag kan få i mig samtidigt som jag skriver protokoll.

Nu är jag lätt illamående och överväger en månads detox. Egentligen vill jag ut på långpromenad för att kompensera kalorichocken. Men det är halt som sjutton och dessutom mörkt. Och så har jag ont i knät. Jag har inte promenerat på evigheter (läs: en vecka), jag gör vissa gymnastiska övningar och knät envisas med att ha ont.

Jag börjar tro att jag nog måste ta mig till vårdcentralen i alla fall, för att få en exakt diagnos, anpassad sjukgymnastik och hela baletten. Om inte annat så vore det nog bra att utesluta andra diagnoser, som artros och annat deppigt.

Men en sak är bra. Jag mår psykiskt bättre. Inte fantastiskt men jag klättrar åtminstone inte på väggarna och det är ju bra.

Trängsel, hjälp

Möte ikväll i en alldeles för liten lokal. Jag avskyr den sortens trängsel. Det är så kaotiskt, röran när alla ska försöka hitta en plats, människor och prylar överallt, en oförsiktig rörelse och nånting välter eller ramlar i golvet. Som överfulla spårvagnar i rusningstrafik.

Dessutom gillar jag inte att sitta nära människor jag inte känner så bra. Det är ytterst få, i princip bara nära släktingar, som jag är bekväm att dela soffa med. Resten vill jag ha på visst avstånd, tackar som frågar.

Nästa gång ska jag föreslå en större möteslokal.

Hösttecken

Föreningslivet håller på att starta upp efter semestrarna. Jag inledde i morse med säsongens första möte och fick en diger lista på måste-göras och borde-vara-gjort-för-veckor-sedan. Det känns lite konstig, som om det redan vore höst.

Och så ösregnade det. Som om vädret ville tala om att det är nog lite höst iallafall.

Inte för att jag har något emot att hösten. Jag älskar hösten. Och för närvarande är jag ovanligt välvilligt inställd till regn och det beror inte bara på den där regnrocken jag köpte. Det har varit ovanligt torrt juli och en del träd börjar redan få gula löv. Augusti är augusti och då vill jag inte att det ska se ut som vore det oktober.

Räfven i Flunsåsparken

Jag och en kompis kollade på när Räfven spelade i Flunsåsparken i eftermiddags. Bra musik. Helt hysteriskt bra liveband.

Spelningen ingick i festivalen Kultur 4ür Göteborg som pågår under flera dagar. Ungdomar från olika stadsdelar ror i land festivalen med hjälp av Kultur 414 och flera föreningar, bl.a. Hyresgästföreningen. Ett led i arbetet att öka kontakterna mellan olika stadsdelar i en av Europas mest segregerade städer. Bra grej liksom.

På tisdag kommer slår Kultur 4ür Göteborg ner i Svartedalen och på onsdag är det Västra Frölundas tur.

Nonchalant och respektlöst

Jag är sjukt trött, har ont överallt och har en del att göra som bara måste göras. Det hade varit hanterligt om jag inte dessutom måste jaga på människor för att få dem göra sin del. Vi har en arbetsgrupp med tajt schema och deadline i närtiden. Gruppen måste alltså leverera resultat snart. Jag förstår inte varför man anmäler sig till en sådan arbetsgrupp om man sedan inte har tid att göra det som förväntas av en utan bara skjuter upp och skjuter upp. Det är nonchalant både mot övriga i arbetsgruppen och mot uppdragsgivarna. Det är respektlöst.

Det var just den typen av människor som fick mig att hata grupparbeten i skolan.

Utflykt till Åsa #blogg100 dag 98

Nu hatar jag bara delar av mitt liv. Det går framåt.


I dag var jag i Åsa med en kompis. Vi promenerade till naturreservatet Näsbokrok och sedan blev det lunch hos hennes föräldrar. Härligt att komma ut och bort från stan.

Och ikväll har jag svullat glass och renskrivit ett protokoll jag borde ha tagit itu med för två veckor sedan. I dag känns det nästan som om jag fungerar. Det är bra. Det var över en månad sedan sist.