Skräpigt

Jag är jättenoga med att sopsortera. Förpackningar går direkt till förpackningsinsamlingen, batterier hamnar i batteribingen, elektroniskt avfall lämnas till Farligt avfall-bilen och så vidare. Är jag osäker på hur jag ska slänga något kollar jag upp det på nätet.

Fast när jag kommer till återvinningsstationen och det ser ut så här känner jag bara för att ställa ner min kasse med ursköljda och ihopplattade förpackningar och gå. What’s the point, liksom.

Sen tänker jag att det är väl det folk gjort. När kärlet för pappersförpackningar (för det gäller nästan alltid kärlet för pappersförpackningar) är fullt och överfullt orkar inte de inte släpa hem allt igen. Eller gå till nästa återvinningsstation där kärlet för pappersförpackningar kanske också är fullt. Så de ställer sina kassar med förpackningar och går.

Med andra ord. Kommunen borde antingen fördubbla antalet kärl för pappersförpackningar eller tömma dem dubbelt så ofta. Det skulle inte lösa alla problem med nedskräpning vid återvinningsstationerna, men kanske några.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *