Marken gungar, världen kantrar

I dag var jag ute, flera timmar och mycket längre än beräknat. När jag kom hem var katterna upprörda för att de fått vänta för länge på kvällsmålet. De tar det här med mat på stort allvar. Jag gav dem mat och de spann.

Sedan rasade jag ihop i soffan och ett tag trodde jag att jag aldrig skulle kunna resa mig igen. Det kändes som om marken gungade, som världen höll på att kantra. När jag befinner mig länge i en bullrig miljö, när jag träffar många människor på en gång, när jag måste hantera en obehaglig situation, när jag måste lyssna in och processa mycket information i en sådan miljö, då kan jag påverkas rent fysiskt. Efteråt, när det blir tyst och lugnt omkring mig ramlar jag ihop. Marken gungar, världen kantrar. Det enda som hjälper är att lägga mig ner och sluta ögonen och sluta tänka. Och det är vad jag ska göra nu. Och sedan, om jag inte somnar, ska jag läsa en stund.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *